Kusinproblem- illa omtyckt

Rent generellt är ju en 2-åring rätt "jobbig" i ögonen på äldre barn så jag gissar på att det kan gå över. Äldre barn kan formligen hata när yngre barn springer efter för att de vill vara med. det kan vara svårt för oss vuxna att tackla för vi vill ju att de ska tycka om varann. Barn tänker ju inte direkt så - de är i stunden och vill man inte just då hänga med 2-åringen kan det väl bli lite reaktioner. 

Att han med flit försöker kasta skit på lillkillen är ju däremot lite mobbingbeteende så det är bra att ni tar tag i det. Du skriver om autism, har systern det kan brodern också ha något inom spektrat. Jag har barn inom NPF och de kan ha väldigt svårt för att dela med sig. Han behöver inte ha det, han kan bara vara i en fas där han verkligen inte vill dela med sig, men kan vara värt att reflektera över. 

Jag har en 4åring, snart 5åring, och vi har en del kompisar med barn under 3. Kan milt sagt säga att varken 4åringen eller 7åringen står och hoppar jämfota av glädje när de ska komma över. En (i deras ögon) liten skitunge som inte förstår hur lekarna går till men som ändå ska vara med.

Det som funkar bäst för oss är fysiska grejer som att cykla (vi har både barnens egna cyklar och deras gamla springcykel), gunga, lekplats etc. Hemma hos oss har vi en del leksaker som våra barn inte leker med längre som tas fram till yngre barn och som även våra kan tycka är kul kortare stunder, typ duplo.

Jag tror att du helt enkelt får acceptera att en 2åring inte är så kul att leka med, speciellt inte för ett socialt barn som vill leka MED andra och inte bredvid. Det går över. Har ni tur kommer de tycka det är jättekul att leka om nått år.

Mina fyraåringar snart femåringar har inget utbyte av en tvååring. De är bara kul korta stunder, förstör mest lekarna och är jobbiga.

Det blir bättre.

Varför är det så viktigt att han ska säga att han gillar ditt lilla barn?

(Även om det säkert är en helt ljuvlig liten pluttis)