Gift. Älskar Helene

Ny här.

Så var man då 54 år, gift i snart 30 år, och 2 vuxna barn. Och jag älskar någon annan än min fru! Mycket tack vare att vi lever som syskon snarare än som älskande.

Sedan mer än 20 år har jag haft en "hemlig" kvinnlig vän. Bortsett från ett tillfälle 1996 så har vi haft en ren vänskaplig relation. Helene (hon heter inte så) har varit en bra vän under alla år (hon också gift). Att vi dolt vår vänskap beror mest på man/kvinna grejen.. och vist jag har under alla år varit attraherad av henne (outalat, underförstått och när jag tänker efter:obesvarat)

Så för nåt år sedan hönde saker i Helenes liv. Och hon blev plötsligt singel (trots vår vänskap tog det många månader innan hon berättade)..

Sedan dess så har Helene berättar ganska öppenhjärtigt om sitt datande och hur jobbigt det är...

Så i september 2016 inträffar en serie händelser som fick mig och Helene att inleda ett förhållande

(Sex inte samlag men framförallt fördjupad vänskap). Helene våndades och led eftersom jag gift... när jag lärde känna henne mer på djupet så övergick min attraktion till ren och djup kärlek. Men Helene var inte lika klar över sina känslor för mig.

Så jag stannade i äktenskapet..

Helene träffade så småningom en man. Och idiot som man är så beskrev jag då (visserligen helt sanningsenligt) hur jag tänkte och drömde om oss.

Att komma tillbaka till vänskap och platonisk kärlek är därmed kört. Och jag vet att jag förlorat Helene för evigt..

Mitt dilemma (och yepp jag går i samtalsterapi) är huruvida jag borde stanna i mitt äktenskap när jag faktiskt kan känna så intensivt för någon annan.

Döm mig nu lagom.

//Felix