Tjejen vill ha öppen relation, inte jag
Har varit tillsammans med min tjej ca 4-5 månader nu och det har känts bra för oss båda.
Dock vill hon ha ett öppet förhållande, men det vill inte jag. Dessutom blir jag lätt svartsjuk och det gör inte saken bättre.
Vi har diskuterat det och har lätt att prata med varandra. Hon nämner det som att ha en romans med någon vid sidan om och säger att hon känner sig begränsad om hon inte kan det.
Hon har frågat mig varför jag inte vill ha det. Väldigt svår fråga. Min känsla säger mig att jag absolut inte vill. Vill inte ens tänka mig henne med en annan man. Skulle känna mig mindre viktig för henne, skulle vara rädd att hon föredrar honom, att förlora henne osv... Kanske dålig självkänsla bara. Men rent logiskt ser jag inte något problem i det om vi fortsätter vara tillsammans och ha varandra som våra "riktiga" partners.
Tror dock ändå inte jag någonsin kommer kunna känna mig bekväm i ett öppet förhållande.
Hur tänker ni andra som är monogama och vill fortsätta vara det. Vad är er anledning att inte vilja ha öppet förhållande? Känner att jag behöver lite logiska argument som matchar min känsla.
Vi har även diskuterat lite var gränsen går. Vill ju inte stoppa henne från att umgås med andra män men var drar man gränsen? Har sagt att det inte skulle kännas bekvämt för mig om hon hade fysisk kontakt med en annan man, typ sex eller bara hålla handen. Att det är intentionerna som avgör främst. Umgås hon med mannen med förhoppningar om något mer eller pga kärlekskänslor känns det inte heller okej.
Tycker det är en svår situation, vill inte hon ska känna sig begränsad men vill inte det ska kännas fel för mig heller.
Den tråkiga sanningen här tror jag är att ni inte är kompatibla. Ni är bara 4-5 månader in i relation, så det är ju bra att det kommer fram så ni får chans att ta ställning till det utan att bli för investerade i varandra. Jag har sett vänner där en vart poly och en mono som försökt kompromissa, ärligt talat har det aldrig fungerat i längden. I de fall där den som är poly försökt att leva mono så har den känt att något saknas tillslut och i de fall där den som är mono har försökt gå med på att ha en öppen relation så har det tärt på den personen rätt rejält. Jag tror inte man riktigt kan kompromissa på det där - utvecklas kan man ju göra och genuint bli mono eller poly, men tror inte det är en bra utgångspunkt för en ny relation att hoppas på att det ska hända.
Så jag är skittråkig och kanske pessimistisk nu, men jag tror för bådas skull att det är bättre att ni båda går vidare - enskilt.