Tjejen vill ha öppen relation, inte jag

Hittade inget forum för relationer så det fick bli här.Har varit tillsammans med min tjej ca 4-5 månader nu och det har känts bra för oss båda.Dock vill hon ha ett öppet förhållande, men det vill inte jag. Dessutom blir jag lätt svartsjuk och det gör inte saken bättre.Vi har diskuterat det och har lätt att prata med varandra. Hon nämner det som att ha en romans med någon vid sidan om och säger att hon känner sig begränsad om hon inte kan det.Hon har frågat mig varför jag inte vill ha det. Väldigt svår fråga. Min känsla säger mig att jag absolut inte vill. Vill inte ens tänka mig henne med en annan man. Skulle känna mig mindre viktig för henne, skulle vara rädd att hon föredrar honom, att förlora henne osv... Kanske dålig självkänsla bara. Men rent logiskt ser jag inte något problem i det om vi fortsätter vara tillsammans och ha varandra som våra "riktiga" partners.Tror dock ändå inte jag någonsin kommer kunna känna mig bekväm i ett öppet förhållande.Hur tänker ni andra som är monogama och vill fortsätta vara det. Vad är er anledning att inte vilja ha öppet förhållande? Känner att jag behöver lite logiska argument som matchar min känsla.Vi har även diskuterat lite var gränsen går. Vill ju inte stoppa henne från att umgås med andra män men var drar man gränsen? Har sagt att det inte skulle kännas bekvämt för mig om hon hade fysisk kontakt med en annan man, typ sex eller bara hålla handen. Att det är intentionerna som avgör främst. Umgås hon med mannen med förhoppningar om något mer eller pga kärlekskänslor känns det inte heller okej.Tycker det är en svår situation, vill inte hon ska känna sig begränsad men vill inte det ska kännas fel för mig heller.

Polygami är månggifte.

Polyamori är nyspråk för att knulla runt.

Javisst, men förhoppningsvis hittar de varandra. Som med alla andra sexuella/romantiska läggningar. Tror dock siffran kan komma att öka, kan tänka mig att det är fler som egentligen är polyamorösa men som inte riktigt insett det utan förnekar den sidan av sig själv för att tvåhetsnormen är så stark. Allt eftersom polyrelationer blir mer synliga och mer accepterade tror jag att i förlängningen kommer fler identifera sig som poly. Inte i majoritet fortfarande, men iallafall fler.  

Ja, det finns det säkert en hel del sådana också. Syftade mer på som är genuint polyamorösa. Även dessa binder sig ju också, men kanske till två partners istället för en t.ex.

Tänkte väl mer på t.ex. hur homosexuelitet länge var så tabu att människor som var homo (eller bi för den delen) inte vågade vara det öppet. Inte att folk skulle "hämningslöst" leva ut sona drifter.

Lustigt hur man raljerar över andras läggningar. Många har tydligen svårt att förstå att inte alla fungerar som just du. Det behöver inte betyda att deras sätt är fel.

Så länge det handlar om vuxna, samtyckande individer så är det inget fel i att sköta sina relationer på ett sätt som passar en själv.

Och btw, ni som tycker att poly är en ursäkt att knulla runt: ni vet väl att det finns asexuella polys också? Och btw 2: vafan är det för fel att knulla runt? Lev och låt leva.

Så länge inte just du behöver vara inblandad, varför bry dig?

Låter som att du varit offer för otrohet? Det är inte poly, det är att vara en gris!

Det SKA handla om frivillighet. Annars är det inte schysst mot någon.

Jag känner MÅNGA polymänniskor, och jag vet att de allra, allra flesta är i fina förhållanden.

Jag har varit i en dysfunktionell sådan, men jag lämnade den. Poly är oavsett rätt för mig.

Jag känner också många, inklusive mig själv, som levt i dåliga monogama förhållanden. De flesta dissar inte monogamin för det. Och jag dissar den inte pga mitt spruckna äktenskap, utan för att jag fungerar annorlunda helt enkelt. Och det är INTE fel.

Låt henne ha öppet, säg bara att du inte vill veta om hon har nån extra, sen om du är monogam eller inte är ju upp till dig, känner du att det förhållandet inte är nåt för dig då går du vidare.

Personligen tror jag du har tur.