Ni som fått känslor för någon annan, lämnade ni er partner eller stannade ni kvar?

Efter att ha blivit förälskad ett flertal gånger i andra lämnade jag min man efter 18 år tillsammans, men inte för någon av dessa förälskelser utan för att jag insåg att jag uppenbarligen saknade något viktigt.

Jag lever i en ny relation sedan några år, är kär och älskar den här nya mannen på ett helt annat sätt. Min ex man och jag träffades som väldigt unga. Jag tror jag stannade så länge med honom av massa skäl, praktiskt, fin vänskap, någon sorts kärlek och barnen. Men jag var inte lycklig, jag letade efter en djupare samhörighet som jag tycker jag har nu. Däremot vet jag inte om detta kommer hålla för evigt, men det spelar ingen roll, för nu har jag i alla fall upplevt det.

Jag var 20 när vi träffades. Jag var absolut förälskad då men jag kände ganska snart att han nog inte var mannen i mitt liv, som jag skulle åldras med. Ändå skaffade vi barn och hade det ett rätt bra liv. Vi bråkade inte så mycket och hade kul tillsammans. Han var väldigt hängiven och stöttande, en mycket fin person.

Jag har haft fruktansvärt dåligt samvete över att jag stannade så länge som jag gjorde, mest för hans skull. Han förtjänade någon som älskade honom mer. Men även för min egen skull så klart. Känner mig skyldig. Samtidigt som barnen fick ha oss båda under småbarnsåren, det var väl ändå nåt bra. Och som sagt var ur vårt förhållande kom våra fantastiska barn.

Det som saknades var starka känslor och djupare förståelse. Jag led oerhört av det. Det var som en stor pusselbit i mitt liv saknades. Den har jag nu.