Ni som fått känslor för någon annan, lämnade ni er partner eller stannade ni kvar?

Vi har varit tillsammans 8 år. Är det fortfarande.

Jag träffade en kille samtidigt, men vår relation slutade pga den jag redan befann mig i. Detta är 3 år sen. Jag kan fortfarande tänka på honom!

Efter att ha blivit förälskad ett flertal gånger i andra lämnade jag min man efter 18 år tillsammans, men inte för någon av dessa förälskelser utan för att jag insåg att jag uppenbarligen saknade något viktigt.

Jag lämnade. Efter nästan 14 år med bara honom för ögonen var känslor för någon annan det som slutgiltigt visade att det inte fanns något kvar av vår relation att hoppas på. Jag hade inget intresse av att ha en relation med den andre, han var inte på något sätt en person jag kunde se en framtid med.

Jag blir förälskad lite då och då. Jag stannar kvar hos min man för honom älskar jag.

Jag berättar om det för honom varje gång. Vi tar det med ro. Jag har lätt för att falla för folk, och det går över när jag gått och varit kär en stund. 

Jag vill försöka att fortsätta behålla båda två, om jag kan... ... Med vänlig hälsning, Pentra

Jag lämnade... Var inte otrogen eller liknande, men fick känslor för en annan man. Jag hade blivit lite småförälskad i andra ett par gånger innan men alltid ignorerat det och fortsätt i mitt förhållande. Den här sista gången så kände jag att nu fick det räcka. Inte rätt för min dåvarande.... så jag lämnade, blev en tid senare tillsammans med min förälskelse och upptäckte ett nytt liv där jag är helt tillfreds. Finns inte längre en tillstymmelse till att bli intresserad av någon annan för jag har hittat den bästa för mig :) Vi har gått genom mycket sen dess och stått fast genom stormarna.

Jag var 20 när vi träffades. Jag var absolut förälskad då men jag kände ganska snart att han nog inte var mannen i mitt liv, som jag skulle åldras med. Ändå skaffade vi barn och hade det ett rätt bra liv. Vi bråkade inte så mycket och hade kul tillsammans. Han var väldigt hängiven och stöttande, en mycket fin person.

Jag har haft fruktansvärt dåligt samvete över att jag stannade så länge som jag gjorde, mest för hans skull. Han förtjänade någon som älskade honom mer. Men även för min egen skull så klart. Känner mig skyldig. Samtidigt som barnen fick ha oss båda under småbarnsåren, det var väl ändå nåt bra. Och som sagt var ur vårt förhållande kom våra fantastiska barn.

Det som saknades var starka känslor och djupare förståelse. Jag led oerhört av det. Det var som en stor pusselbit i mitt liv saknades. Den har jag nu.

Får då och då känslor för andra. Det är normalt med små förälskelser och betyder inte att ens äktenskap är dåligt eller bör kastas bort. Jag lämnade givetvis inte min make och känslorna för andra försvann. Gräset är inte grönare på andra sidan, bara annorlunda.

Levde i ett förhållande sedan 14 år tillbaka som inte var sunt för fem öre, men hade kämpat i många år. En förälskelse fick mig att definitivt lämna det förhållandet. Blev ihop med den nya men gick isär efter något år. Kort efter det fann jag min nuvarande partner som jag Idag lever ihop och har fått barn med.

Ångrar inte att jag lämnade mitt första förhållande för någon annan, det var en spark i baken ut ur ett förhållande som pågått allt för länge. Däremot hade jag nog valt en annan man än han jag föll för. Men det är historia idag, jag och min första sambo har en del kontakt (dessutom är han släkt med min nuvarande så helt kan jag inte bryta med mitt ex).