Arv vid särkullsbarn

Hade jag varit er så hade jag bokat ett möte med en jurist tex hos banken.

Men kortfattat så finns det två saker ni kan göra, det första är att skriva ett testamente så du ärver hälften av din mans tillgångar och hans barns arv blir laglotten dvs hälften av din mans tillgångar. Om ni är gifta så ärver ert gemensamma barn inte direkt utan efter att du dör.

Med det upplägget skulle du vara kvar med 3/4+1/16 av era gemensamma tillgångar om din man dör. Ni kan även teckna en livsförsäkring på din man med dig som förmånstsgare som motsvarar beloppet hans barn ska ärva, då har du möjlighet att lösa it dem.

Men det är ju helt upp till vad din man vill göra

Det handlar ju inte om att göra särkullsbarnen arvslösa. Men sett till en situation där mannen dör. Det är klart att det är ofantligt sorgligt att förlora sin far men de verkar vara vuxna. Fruns hela tillvaro lär ju braka samman. Hennes partner är borta hennes (troligtvis lite yngre) barns pappa är borta att hon då också skulle tvingas omgående sälja sitt hem och flytta är ju att lägga sten på börda. Med antagandet att barnen har en självständig ekonomi så tycker jag inte det är orimligt att han då prioriterar frun till en viss grad. Företrädesvis med livsförsäkring men kanske även med testamente om nödvändigt. Jag är inte helt hundra men jag tror att i en sådan situation kan det också vara möjligt att testamentera till frun med begränsad förfoganderätt och särkullsbarnen som efterarvingar, men är som sagt inte säker

Hon har ju aldrig nämnt någonting om att ?lura? sig ifrån laglotten. Att använda uttrycket den större biten (vilket jag antar att du syftar på) kan ju faktiskt ämna att syfta på hela giftorättsgodset, inte bara dödsboet

PAUS!

Så du hävdar tex. att om en man dör så är det mer tragiskt och upprörande för hans utflugna 35 åriga son med egen familj än det 12 åriga hemma boende barnet som nu förutom att förlora sin pappa också genast tvingas flytta, ev från alla sina vänner och din trygga omgivning?

Och detta baseras på att mannen varit 35 åringens pappa längst????

Så en sladdis har aldrig rätt att vara lika upprörd som ett äldre syskon?

Du verkar förresten också hela tiden förutsätta att mannen hela tiden varit den med tillgångar i den här situationen. Eftersom de är gifta så blir det ju samma problem om det från början är hennes pengar, hus och andra tillgångar. De räknas ju med i bodelningen när dödsboet räknas ihop och barnen måste sedan lòsas ut

Fast det känns som att tråden långsamt tagit en avväg.

Jag tror det som möjligtvis kan vara relevant är att fundera över är att även om särkullsbarnet och gemensamma barnet lider samma känslomässiga förlust vid dödsfallet så läggs ju indirekt sten på börda för det gemensamma barnet om det omedelbart blir tvingat att lämna sitt hem. Så det som egentligen väger emot varandra är :

gemensamma barnets/ nuvarande partners konsekvenser av att tvingas lämna sitt hem

Hur mycket kapital särkullsbarnet genast ska få ut

Fast det går ju att anpassa hur stor den delen är med hjälp av ett testamente så att det blir allt mellan laglott till arvslott.

Och om scenariot då är(vilket är mer eller mindre det TShandlar om) att laglott medför att nuvarande partner och barn kan bo kvar och arvslott medför att de genast måste lämna hus och hem så tycker jag det är försvarbart att begränsa arvet till laglotten.

Det finns ett par paragrafer i äktenskapsbalken om att begära undantag vid dödsbo, jag undrar om inte det skulle vara applicerbart för er/dig. Tala med en jurist

Äktenskapsbalken

12:e kapitlet

2:a paragrafen