Vuxen bonusdotter

Vad tycker din sambo då?

Det är tydligt att du inte tycker det. Vad anser hennes pappa?

Varför städade hon? Kan det vara för att vara snäll? Och att hennes prat om att det fortfarande är hennes hem kom som en reaktion på att hon fick kritik när hon trott att hon gjort nåhot bra?

Man ska inte stöda i andras garderober utan att fråga förts, det håller jag med om, men samtidigt behöver inte detta med att det fortfarande är hennes hem vara så allvarligt menat utan mer aom sagt en känslomässig reaktion när något hon tänkt skulle vara bra visade sig bli tokigt.

Jag läser om dina problem med stort intresse för jag saknar också att min sambo markerar för sin son när sonen går över gränsen med vad som är okej att göra mot mig. Varför gör han inte det? Hur resonerar man när man väljer att se mellan fingrarna med sånt beteende? Jag tycker att det är viktigt att pappan sätter en gräns för sitt/sina barn när de gör nåt som inte är okej. Att man råkar vara pappans sambo gör det liksom inte mer okej att bete sig illa. Men jag får känslan, i alla fall när det gäller min egen sambo, att han tycker lite synd om/skäms för att han har dragit in en annan vuxen i sitt barns liv. Jag kan inte veta vad som rör sig i min sambos huvud men det känns inte bra när han som förälder undfaller att säga åt sitt barn när det har betett sig illa mot mig.

Jag kan berätta att min sambos son har aldrig kallat mig mentalt störd, i alla fall inte direkt till mig, han är tonåring och bor fortfarande hemma. Det din sambos dotter har gjort dig är extremt illa.

Inte för att det har med saken att göra men hur tyckte du att resultatet blev? Om du bortser från att du inte vill att hon städar era utrymmen rent generellt, blev städningen bra? Ofta har man ju sina personliga preferenser på hur man vill ha sin organisering så bara av den anledningen är det ju inte bra att gå in hos andra och försöka städa. 

Kan det förresten vara så att hon själv har en mental störning? Att pappan stryker henne medhårs för att det kan finnas en misstanke att hon är väldigt skör? Kan det vara läge att försöka få henne att söka vård?

 

Får man fråga exakt vad hon gjorde egentligen? Jag tar egna initiativ hos mina föräldrar ibland. Typ nu har det här skräpet legat här hur länge som helst. Då slänger jag det. Har hon slängt farmors vas eller hon slängt en hög reklam?

Det är ju inte ens ett gränsfall.

Hon har alltså vikt tvätt?

Nej tvärt om, hon är ju klart över gränsen på vad som ör acceptabelt för normala människor . I första hand borde hennes pappa säga ifrån,men det verkar ju inte hända så då får nog du göra det.

Tråkig attityd du har ts, precis som många så kallade bonusmammor (helt fel ord i sammanhanget) har.

Själv har jag inga problem med min sambos barn eftersom jag inte vaktar något revir. För mig är det självklart att min sambo har en egen relation med sina vuxna barn och jag vill att dom ska känna sig hemma här när dom är på besök.

Således hade jag inte alls reagerat så som du gjorde i den situationen, big deal.

Lite omarrangerade handdukar, dom kommer ju ändå hamna på sin vanliga plats igen efter ett tag i takt med att man tvättar och lägger in själv.

Uppenbart har du själv varit svartsjuk på dottern hela tiden då du inte accepterar att hon som barn har en särskild plats i din sambos hjärta (precis som att mina har i mitt och min sambos har i sitt...)

Alla bittra kommentarer om att din såkallade bonusdotter (vilket hon helt uppenbart inte är) skulle vara störd och allt möjligt tycker jag är lite otäckt att läsa. Vill inte att mina egna barn ska ha sådana ?bonusmödrar? och själv har jag som sagt inga problem med min sambos vuxna barn då jag har förståelsen för att vår relation inte ska radera deras relation eller stå över deras.

Varför gör DU en grej av det där linneskåpet? Du menar att du hade blivit lika kränkt om din egen dotter gjort så?

Det tror jag inte på.

Jaha ja. Själv hade jag inte rivit upp himmel och jord över sånt. Du gör detta till ett problem, skapar en höna av en fjäder osv.

Ja det är ju rätt naturligt att hon kände så när du kom in i deras liv och hur kände du själv? Du har uppenbarligen haft problem med deras relation hela tiden eftersom du blir så arg över det här.

Så du har köpt in dig till 50 % av vad husets verkliga värde var den dagen du köpte in dig och du står med på lagfarten? Det är hennes barndomshem och det kommer aldrig att förändras. Hur hade du reagerat om ni hade ett gemensamt barn i samma ålder som hade gjort samma sak?

Jag förstår och håller med. har man en nära relation till sina föräldrar känner man sig alltid "hemma" hos dem, vare sig ny partner tryckt in sig i boet eller ej. jag tror att man som styvis får inse att barnen ser hemmet som delas med partnern (deras förälder) som en del av deras hem också. som en slags trygghet. Med det sagt kanske de inte borde omorganisera dock... men att t.ex. ta från kylen och sånt känns som en självklarhet. Dock om man vet att föräldrarna är fattiga så gör man väl givetvis inte så 

Nej det förstår jag. Men bara en tanke, kan det vara så att hon tänkte att hon hjälpte dig när hon gjorde detta med storstädningen? Typ att hon ville underlätta för dig? (Har inte läst hela tråden).