Jaha. Så jävla naiv jag känner mig nu när vi befinner oss i detta läge. Klart vi visste att det kan ta tid, men någonstans tänkte vi ändå (försvarsmekanism kanske) att vi inte skulle hamna här.
I slutet av maj är det ett år sedan vi började försöka, så jag tänkte ge det denna cykel också (bim runt den 8-9 juni någon gång) innan jag tar kontakt med vården. Tack och lov är sambon med på tåget vad gäller undersökning/utredning!
Tack och detsamma! Det känns som en jäkla djungel att ge sig ut i, men det ska bli skönt att kunna ta steget faktiskt.
På 3:e ägglossningen efter MA tog det sig <3
Totalt har vi försökt i ca 900 dagar och fått 0 hjälp av vården. Hoppas den lille sitter där den ska och håller sig vid liv <3
Bläääääää vad ledsen jag blir! I måndags hade jag en pytteblödning, den märktes bara på pappret när jag var på toa på morgonen. Idag under frukosten fick jag från ingenstans panikont åtföljt av en stor blodklump. Nu molar det lite till och från och jag har inte vågat kolla om det kommit något mer blod. Mensen skulle kommit någon gång nästa vecka, vet inte om den är tidig eller vad det är frågan om..
Dags att ta tag i att kontakta vården...
Var hos gynekolog i morse. Fick göra ett vul och han konstaterade ett pärlband av äggblåsor i båda äggstockarna. Jag har haft vaga misstankar om PCOS så det känns ju skönt att få det bekräftat ändå.
Har fått metformin utskrivet som ett första steg. Så obeskrivligt jävla skönt att det händer något i alla fall.