Hur reagerade bonusbarn på att få syskon?

Men hur får jag min sambo att känna sig lugn i det? 
Funderar på att försöka fixa en tid på Familjecentralen/BVC så vi får prata med någon kurator eller så som kan hjälpa till att förklara för honom att det finns bra sätt att göra detta på...

Det är en lång historia med honom, kort sagt blev han väldigt rädd för allt efter att han och barnets mamma separerade. Han skulle aldrig någonsin ha en kärleksrelation igen, han skulle aldrig någonsin bo ihop med någon, han skulle aldrig skaffa barn med någon annan - för han var inte typen som hade barn med olika kvinnor, trots att han älskar barn.
Sen var han likt förbannat ute på dejtingsidor, sökte aktivt upp mig i ett par månader innan jag nappade. Och sedan första gången vi träffades har allt känts rätt. Men han har haft ett motstånd pga det han bestämde sig för när han blev lämnad av sitt ex (dottern var då 6mån). Han har kommit över relations- och bo-ihop-biten, men han är väldigt dubbel i det här med barn. Han vill ibland och ibland inte. Tror att det kan vara så att han kopplar ihop graviditet och att få barn med att det gick åt skogen i hans förra relation precis då - men så skaffade de barn för att rädda relationen och det funkade inte. Det är ett helt annat läge nu.

Jag är inte beredd att bli barnlös för honom och det vet han. Jag har gett honom tid att känna efter och när vi pratade om det härom dagen är det just den här biten med hans dotter han tycker känns jobbigt + att det blir annorlunda att ha barn på heltid än på deltid. Men det som hindrar honom mest verkar vara detta gällande hans dotter.

Ja det är väl delvis så, men han vill också leva med mig och jag vill ha barn med honom. Det är inte svart eller vitt. Och jag försöker bara se om vi kan lösa upp några av hans gamla spöken.

Tack för ditt inlägg! Vad skönt att allt gick bra (även om ni inte lever i en relation längre) och att bonusen inte blev traumatiserad