Varför gör svenska män såhär

Är det fel att svenska män blir ihop med polska eller andra östeuropeiska kvinnor? De är faktiskt kvinnor som är medborgare i EU/Schengen och alltså har full rätt att bo, studera och jobba i Sverige om de vill. Varför skulle det vara fel? Det finns inget fel alls med det.

Det är betydligt mer bekymmersamt med de tiotusentals svenska kvinnor som dejtar eller dejtat män som vistas i Sverige illegalt. Afghaner, irakier, palestinier, kurder mm som antingen vistas i Sverige som "papperslösa" eller som försöker ljuga sig uppehållstillstånd, trots att de saknar asylskäl.

För att inte nämna alla de kvinnor som medvetet väljer att dejta kriminella män. De vet att mannen de träffar suttit inne för grova våldsbrott, men dejtar honom ändå.

Det finns ingen annan kultur i världen där det anses så accepterat att som kvinna dejta en kriminell/illegal man som i Sverige. Varför är det egentligen så? Vad är det för del på svenska kvinnor som gör att de utsätter sig själva och sin omgivning för sådana faror?

Jag träffade en tjej ett tag som var tvungen att lite försynt ständigt påpeka att jag minsann var vit och privilegierad. Så snart det var något inslag på TV om orättvisor i världen så undrade hon om jag som man inte kände något ansvar eftersom jag enligt henne ju faktiskt tillhörde den samhällsgrupp som kunde göra något åt det.

Att hon bodde mer centralt, hade det bättre materiellt ställt och hade en högre inkomst än jag hade (då) tycktes helt bortglömt. I hennes värld var ändå allt mitt fel på något sätt på grund av mitt kön och min hudfärg.

Feminism är ingenting annat än mental cancer. Det är klart det finns olika grader av feminism, precis som att all cancer inte är lika illa, men det är en mental cancer.

Som man dejtar jag såklart helst en kvinna som är helt frisk, både mentalt och fysiskt, istället för någon som lider av en mental sjukdom som kan komma att förvärras. Lider du av feminism så riskerar du att bli bortvald.

Det är löjligt, men även farligt eftersom det numera är samhällsparadigm, och det kallas feminism.

Det du beskriver har ingenting med feminism att göra. Om du träffar en man som förväntar sig att han ska jobba och göra karriär medan du tar hand om hem och barn så kan du, om du accepterar den dealen, göra en överenskommelse med honom om att han i sådana fall får sätta undan pengar till dig som du har på ett eget konto som bara du har tillgång till. Det är jättemånga kvinnor som gör så för att de inte ska stå tomhänta om relationen spricker. Ett par hundratusen på ett bankkonto är trots allt mer än inget alls.

Sedan gör de flesta män inte någon karriär av större mått. De exempel som ibland förekommer, med män som tjänar miljoner som topp-VD:ar, är inte representativa för män som grupp.

Har du hört talas om begreppet "troll" i internetsammanhang?

Så var då inte den som (ensam) tar hand om hushållet? Det är väl inte svårare än så? Man kan faktiskt prata med varandra i ett förhållande. Det underlättar.

Jag har t.ex varit den som stått för att köpa hem och laga mat i alla mina förhållanden, så mycket att i alla fall en av dem jag varit ihop med klagade på att hon aldrig fick chans att laga mat till oss.

Däremot kan du inte förvänta dig, som många feminister gör, en man som både jobbar och försörjer dig, tar ett lika stort ansvar för hushållet som du gör OCH sedan finner sig i en massa feministiskt tramsande om att han tillhör en "privilegierad" grupp som förtrycker henne och alla hennes medsystrar.

Då blir du tillslut ensam, gammal, bitter, barnlös och sitter på Familjeliv hela dagarna och gnäller på hur hemska män är...

Det behöver inte vara fel. Däremot är det betydligt vanligare att kvinnor blir kära i kriminella män eller illegala invandrare än att män blir det. Troligen för att det är vanligare med män som är kriminella eller vistas i Sverige illegalt.

Jag vill poängtera att det inte är ett dugg konstigt att en svensk man blir kär i en kvinna från Polen. Hon är lika mycket EU-medborgare som en svensk kvinna och har precis samma lagliga rättigheter att bo och jobba i Sverige som en svensk kvinna har.

Däremot är det konstigt med alla svenska kvinnor som springer efter kriminella män och illegala invandrare, oavsett de är svenskar, afghaner, iranier eller något annat.

Omvärldens syn på svenska kvinnor är främst att de är lättfotade sexobjekt. Det är nästan alltid så svenska kvinnor framställs utanför Sverige.

Jag sökte på skoj efter "Swedish girls" på Youtube och den video som har flest visningar är den här:





Jag hade aldrig sett den innan, men den är väldigt talande.

Internet är i stor utsträckning världen. Ett destillat av folks uppfattningar om något återfinns där.

Nej, jag är man och vi svenska män har precis som svenska kvinnor rykte om oss att vara lättfotade. Det kan vara både bra och dåligt, beroende på sammanhang, men det är en tydlig nackdel om man vill försöka få till det med en kvinna från en mer konservativ kultur.

Jag antar att du är kvinna och känner dig omåttligt populär och uppvaktad när du reser utomlands men inte inser att det är för att männen tror att du är lätt att få omkull?

Det behöver inte stämma bara för att det sprids en sådan bild av svenska kvinnor. Det är internationell stapelvara att svenska kvinnor är sexobjekt och ni porträtteras ständigt som det i filmer och tv-serier:









I viss utsträckning är det kanske sant. Bilden av de svenska kvinnorna bygger på en bild av Sverige som etablerades internationellt under rekordåren, då Sverige många gånger kunde skryta med att vara bäst i världen. Det fanns kanske ett behov i omvärlden av att visa upp baksidor av "det svenska miraklet".

Under 60-talet besökte Luigi Scattini Sverige, förfärades över hur lättfotade svenska flickor var och utmålade oss som ett förfallet och depraverat land. Idag är nog italienskor nästan lika "frigjorda" som svenskorna var då. Skillnaderna mellan svenska kvinnor och kvinnor från andra länder är inte alls lika stora idag som för trettio eller fyrtio år sedan.





Själv har jag svårt att avgöra om skillnaderna är så stora. Jag kan nog tycka att utländska tjejer ibland är förvånansvärt lätta att få med sig hem och att "få omkull". Det har jag "lyckats" med flera gånger. Men om det talar för en trend åt ena eller andra hållet är svårt att avgöra.

Det tror jag också. I synnerhet om det handlar om "importfruar" från Thailand, Filippinerna eller Ryssland.

Däremot finns inte längre lika starka incitament för EU-medborgare att gifta sig med en medelålders svensk man. Att unga polska, lettiska eller ungerska kvinnor flyttade till Sverige och gifte sig med en medelålders svensk man med barn kanske hände under 70-talet, innan EU, men knappast idag.