40+ med BF sommaren 2018

Hej där!

Jag är 39, fyller 40 nästa sommar, och är gravid med mitt tredje barn. Har en 16-åring och en 14-åring från en tidigare relation. Det här blir min sambos första barn.

Bf 28/6 enligt vul i v.9. Är nu i vecka 14. Har lämnat illamåendet, de ömma brösten och den massiva tröttheten bakom mig, tack och lov. Har haft lite problem med blödningar. En större i vecka 9 som jag åkte in och kollade upp med vul och sedan några mindre sedan dess. Det verkar som det kan vara blodkärl som brister och att slemhinnorna är sköra. Småblöder exempelvis efter träning och sex.

Det är en himla omställning att bli förälder igen tycker jag. Mina barn är så stora och självständiga, snart redo och släppa taget och så är jag precis på väg att börja om. Och jag tycker det känns ovant att vara gravid. Att låna ut min kropp igen. Det är inte varje dag jag trivs. Känner mig tjock, svullen och sällan särskilt sexig längre. Jag försöker låta det vara, inte dra så stora växlar på det. Men jag önskar att jag kände mig vackrare, mer tillfreds i mig själv och i situationen. Söker efter lugnet inombords.

På fredag ska vi på ultraljud. Längtar efter att se hur den lilla piraten har det där inne.

Än så länge är det inte så mycket mage. Mer en svullnad och den kom tidigt för mig med. Kunde knäppa byxorna, men allt kändes snabbt obekvämt. Det är svårt att se att jag är gravid utanpå kläderna. Jag har kunnat dölja det på jobbet utan problem. Men nu senaste veckan har jag känt livmoderkanten tydligt ovanför bäckenbenet, särskilt på morgonen och natten när jag är kissnödig. Och jag har precis ersatt mina vanliga byxor med tights. Tycker också att jag kan förnimma småsmå rörelser, liksom bubblor som brister. Inte såna där fisksnärtar som kommer senare. Något mindre, mer subtilt. Men för all del, det kan ju vara gaser också...

Jag förstår verkligen att det är lätt att bli ekonomiskt stressad, särskilt som frilansare. Och inte helt lätt att ta mer jobb när du inte mår bra. Det är ju så svårt att känna att det kommer bli bättre. Illamående kan verkligen urholka en människa. Men jag hoppas det ger med sig efter hand så att du kan söka uppdrag och känna mindre stress. Har din sambo en ekonomi som är stabilare?

Och tack för tips om promenad. Ibland finns lättnaden både för svullnaden och huvudsurret inte så långt bort. :)

Precis. Skör, det är så jag känner mig också. Inte riktigt i kontakt med mig själv. Lättstött, gråtig, ängslig, ambivalent, låg på energi, mörkare i sinnet och många gånger kan jag inte svara på vad det är som inte stämmer. Jag är liksom obekväm i mig själv. Försöker också träna. Kör spinning ibland, men väldigt mycket lugnare än förr. Gillar att spela squash och har gjort det lite mer sporadiskt sedan jag blev gravid. Det är roligt, men lite ryckigt och jobbigare för hjärtat att palla rusherna. I slutet av januari tänkte jag börja på gravidyoga. Tror att det gör gott för både kroppen och det som snurrar i huvudet. Vad har du hittat för träningsformer som hjäper dig?

Nej, vad ledsamt att höra. Och extra kämpigt när det tog tid. Jag hoppas ni fortsätter försöka och att ni hittar sätt att ta hand om varandra efter det här tråkiga beskedet. Värme!

Iiihh!

Har precis varit på ultraljud och är så glad över att allt ser bra ut så långt. Den lilla piraten har ett hjärta som slår, armar och ben, två hjärnhalvor och en litenliten nästipp. Piraten ägnade sig mest åt att sörpla fostervatten och veva med armarna när vi kikade in. Fascinerade hur verkligt allt kan bli. Ett litet liv! Wow!

Och så himla fint att få ligga och hålla den blivande pappan i handen och titta på det lilla miraklet. Vi valde att skippa kub och bara göra ett vanligt ultraljud. Är det fler som gjort det eller funderar på att göra det?

Nytt bf: 27/6

28/6, så det var ingen större skillnad. Men om jag får sia (och utgå från mina två tidigare graviditeter) så tror jag på den 24/6. Vad har du för bf?

Det behöver det verkligen inte göra. Jag fick en blödning i vecka 9. Åkte in till gyn och allt såg bra ut. Började blöda igen i vecka 15 och har åkt fram och tillbaka till akuten och gyn sedan dess. Och allt ser bra ut. Är nu i vecka 16 och blöder varje dag. Och det är tydligen normalt. Hoppas att allt går bra för dig.

Jag har haft alla möjliga sorter. I vecka nio fick jag en klarröd blödning. Som om något brast i mig och så rann det bara blod. Den övergick i rostig blödning och sedan brun. De senaste jag haft har varit större roströda som övergått i mörkbruna. Som mensblödningar kan vara de sista dagarna. Sedan 30/12 har jag inte slutat blöda, utan de har gått lite fram och tillbaka mellan rost och brunt.

Vecka 16. Alla kontroller säger att allt ser bra ut. Moderkaka, livmodertapp, bebis, fostervatten. Allt är som det ska.

DragonWoman: En blödning är ju alltid värd att kolla upp, men den måste inte vara tecken på missfall. Vilken vecka är du i?