Överviktigt barn – hur göra?

Frågan är alltså om du ska fördöma honom till ett liv av fetma eller om du ska se till att han äter i måttliga mängder och rör på sig dagligen?

Svaret är givet.

Jag är ingen expert, men när det gäller barn så måste hela familjen engagera sig.
Ha som vana att alla i familjen går 20-30 minuter om dagen. Ett annat sätt är att äta på mindre tallrikar och vänta en stund tills man tar nästa portion. Det bästa är nog att ta kontakt med en dietist och få hjälp och stöttning. Hela familjen måste börja med de nya vanorna.

Vet inte vad ni har för kost i familjen som det är nu men när min mamma fick diabetes och var tvungen att gå ner i vikt var det långsamma kolhydrater som gällde. Hon ändrade kosten där och då och gick ner. Hon mår i dag väldigt bra. Hon håller sig fortfarande till den kost som får hennes kropp att må som bäst (långsamma kolhydrater) men unnar sig onyttigheter nån gång varje vecka. Typ lördagsgodis. Kanske detta är något för din familj att prova? Det gynnar alla och ingen behöver känna sig utanför. Fortsätter din sons viktuppgång hade jag tagit kontakt med läkare och kollat hans värden. Lycka till :)

Ja, detta låter precis så som vi redan lever... se även #10. Kanske har du (och Anna60) rätt i att det kan vara nåt faktiskt problem med hans ämnesomsättning, så att jag borde söka för det...

Ja, går gör han mycket - om än inomhus... se även mitt svar till Anna60. Han cyklar även till och från skolan, vilket blir ca en halvtimmes cykeltur per dag. Jag vet inte om man borde försöka få honom att röra sig ännu mer?

Oj vad många svar! Tusen tack för detta!

Jag känner att jag måste förtydliga det här med våra matvanor lite: just pga min egen ätstörning äter vi väldigt "rätt" hemma; jag har varit i vården i många år, och hårddrillats i hur man ska äta på ett bra och sunt sätt. Jag unnar barnen godis i måttliga mängder på fredagskvällarna och när nån fyller år eller liknande (vilket för övrigt inte är något problem överhuvudtaget; i alla fall inte enligt någon av alla de dietister jag haft genom åren). Men jag inser nu att jag uttryckte mig otydligt innan jag menade bara att de andra barnen utan problem kan äta glass, kakor, godis och liknande NÄR DET BJUDS inte att de sitter och proppar i sig det för jämnan. Min undran var alltså snarast om jag ska säga att min 10-åring inte får äta sötsaker ÖVERHUVUDTAGET... men då uppstår problemet med att antingen behöva förbjuda enbart honom, eller säga till de andra barnen att de inte heller får äta nåt. Inte helt lätt. 

Jag har hur som helst fått många kloka och tänkvärda svar, vilket jag verkligen uppskattar och tackar för. Det är så lätt att fastna i sina tankar om hur man ska göra för att göra "rätt". Några av era svar svarar jag närmare på i det följande 

Oj vad många svar! Tusen tack för detta!

Jag känner att jag måste förtydliga det här med våra matvanor lite: just pga min egen ätstörning äter vi väldigt "rätt" hemma; jag har varit i vården i många år, och hårddrillats i hur man ska äta på ett bra och sunt sätt. Jag unnar barnen godis i måttliga mängder på fredagskvällarna och när nån fyller år eller liknande (vilket för övrigt inte är något problem överhuvudtaget; i alla fall inte enligt någon av alla de dietister jag haft genom åren). Men jag inser nu att jag uttryckte mig otydligt innan ? jag menade bara att de andra barnen utan problem kan äta glass, kakor, godis och liknande NÄR DET BJUDS ? inte att de sitter och proppar i sig det för jämnan. Min undran var alltså snarast om jag ska säga att min 10-åring inte får äta sötsaker ÖVERHUVUDTAGET... men då uppstår problemet med att antingen behöva förbjuda enbart honom, eller säga till de andra barnen att de inte heller får äta nåt. Inte helt lätt. 

Jag har hur som helst fått många kloka och tänkvärda svar, vilket jag verkligen uppskattar och tackar för. Det är så lätt att fastna i sina tankar om hur man ska göra för att göra "rätt". Några av era svar svarar jag närmare på i det följande 

Ingen unge blir tjock om de bara äter hyfsat rätt och lagom portioner. Godis på lördagar och en glass ibland är verkligen inte farligt. Tror inte på att dra in på allt. Hur tråkigt blir inte livet då? Många barn rör sig dock för litet. Dina gör kanske inte det. Därför bör du nog i första han utesluta sköldkörtelproblem. När du uteslutit det kan du fundera lite på vad det är som gör din son rultig. Rör han sig för lite? Sitter han med paddan jämt? Om det är ett problem så får man styra upp lite där.

Hej! Jag skulle dra ner med sötsakerna för alla barn, att de t.ex. bara få äta vid en helgdag t.ex. Sen kan du ju alltid ta med dig barnet/barnen när du kanske ska ut och gå eller ta med dom och simma/bada? Det bästa är nog att dra med hela familjen istället för bara honom för så kommer han tillslut ändå fatta att du/ni gör så för han är överviktig. Och om man då ist dra med alla barnen så borde inte samma tankar komma i hans huvud. Vill ju inte att han ska må dåligt över sin övervikt då min bror när vi var små var överviktig och då klantade vår ena förälder till det och sa att han inte få vara tjock mer och att han måste äta lite och inget godis alls för då fortsätter han bli fet. Vet att brorsan har men för det ännu idag då han är väldigt viktig av vad han äter. Jag tror det kommer funka bra!