Livet efter en otrohetsaffär. Hur går det för er som beslutade att fortsätta?

Ja det är ju självklart ett sätt för dom att lätta sitt eget samvete, helt klart!
Jag har funderat mycket på det där och kommit fram till att jag numer skiter i att "vara större" eller den som " gör det rätta". Nu vet jag såklart inte hela er historia så jag kan egentligen bara prata för mig själv.

Min fru var alltså otrogen med min bästa vän i 9 månader!

Jag tog på mig skulden för att det blev så dåligt och trodde att hennes beteende berodde på mig! Min "kompis" var mitt stöd i det hela och jag var glad att jag hade honom att prata med eftersom min fru var så konstig! Jag känner mig som en åsna idag. En riktig pajas!
Jag tänker inte ta mer skit från henne. Jag har varit trogen och ärlig mot henne i hela vårt nästan 20-åriga förhållande. Jag var stolt över henne och har offrat väldigt mycket ( en annan historia) för hennes skull.
Det visade sig att det inte var mycket värt. Allt det betydde var att man blev tagen för given. Aldrig någonsin igen kommer jag låta hennes eller någon annans vilja gå före min egen. Passar det inte henne så kan hon dra åt helvete!