Hur köper ni barnfamiljer bostad i Stockholm idag?

Vi har visserligen inte barn än men hamnade precis som du spekulerar, ute i Södertälje. Vi har bott här förut och min make är uppvuxen här så det var ju inte en flytt till en plats vi inte hade någon anknytning till alls.

Vi trivs väldigt bra här, bor i ett trevligt område, staden som så är väldigt vacker och pendlingen till våra jobb är absolut inga "timmar". Jag jobbar i Liljeholmen och har 25 minuter från dörr till dörr (med bil eftersom jag börjar klockan 06 och bussen inte börjat gå än. Dock finns det direktbuss som tar typ 30 minuter, som börjar gå strax efter 06)

Hamnade dock längre ut än planerat, vi utgick ifrån Huddinge, men vår budget puttade oss längre och längre ut. I dagsläget hade vi inte ens hamnat så nära som vi ändå gjorde... Huset köptes för 3.1m och har idag ett marknadsvärde på 4m.

Jag och min sambo köpte vår första gemensamma lägenhet 2005. En tvåa för 700 000 kr. Vi var båda väldigt unga men vågade satsa och hade inte så mycket annat att välja på. Fick lån utan problem trots att jag var arbetslös.

2012, 2 månader efter att vår första son fötts så hittade vi ett renoveringsobjekt i samma förort (Söderort 10 min från gullmarsplan). Ett radhus med massor av potential som vi efter en förhandsvisning lyckades vi få det för acceptpriset på 2,9 miljoner. (5 rum på 140 kvm)

Vi sålde vår lägenhet snabbt för det dubbla vi köpte det för - 1450 000 kr så vi hade en rejäl pott att lägga i kontantinsats för att kunna köpa huset.

Vi har sedan renoverat precis ALLT själva vilket hållt kostnaderna nere och vi har idag ett hus i tipptopp med lån på 3 miljoner.

Banken gjorde i höstas en nu värdering på 6 miljoner utan mäklares inblandning, bla med anledning av vad grannarnas hus har sålts för nyligen som varit i betydligt sämre skick.

Vi har fått två barn till efter det och har ff gott om plats att bo kvar.

Vi har nog haft en väldig tur blandat med att vi legat steget före och vågat chansa när vi sett en möjlighet. Sen så har det såklart även inneburit extremt mycket jobb! Hade vi lämnat bort renoveringen till entreprenör så hade det lätt gått på det dubbla om inte mer.

Alla som har vågat chansa har fått mycket för det. Jag tänkte chansa när jag flyttade till Stockholm men bangade för tyckte 1 miljon var för mycket för en person att låna. Perspektiv förändras...

Vi bodde i hyreslägenhet länge och sparade pengarna så mycket som möjligt, men det gick trögt. Så vi skaffade tre barn för att maxa barnbidraget och ha råd snabbare. Det gick bra eftersom vi snålade med mat mm till oss alla. När vi väl lyckades köpa en bostad i innerstan så kom vi med i bostadssvängen och värdet steg supersnabbt! Sen hade vi råd med en femma i förorten lätt.