Vuxna styvbarn/bonusbarn

Ni kan ju fortfarande leva ihop ifall du älskar honom, och hur tråkigt det än är att ha en partner och sen inte kunna göra roliga saker ihop så kan du ju börja titta på att göra roliga saker på egen hand eller ihop med någon vän som har en stabilare tillvaro en din man. Jag gillar ditt sätt att ilsket kalla honom för "struts", ha ha :) Som förälder är det väl ändå lätt hänt att man känner ansvar för hur ens barn har blivit och vill inget hellre än att de ska stå på egna ben.
Jag håller med ovanstående om att du inte bör lägga dig i mer. Självklart är dottern arg på dig som blottlade hennes dåd. Du säger att du räddat henne från fängelse men hade pappan verkligen anmält henne om han kommit på henne? Hon ser det nog inte som att du räddat henne hur fel hon än gjort.
Det märks att du har mycket åsikter om henne men om hon nu är gravid vid trettisju års ålder så är det hennes beslut och vem vet, det kanske kommer att förändra henne, att få barn är en stor omställning i livet. Att hon är "beroende" av antidepressiva är väl knappast något att anklaga henne för, eller resten av hennes mammas släkt heller för den delen.
Livet är för kort. Jag tycker inte du ska lägga mer energi på att försöka lösa din mans problem, utan försök att roa dig utan honom istället.
Lycka till, till er alla!