5-åring som trilskas vid bilåkning - hur skulle ni ha gjort?

Det här är ju en känslig ålder. Det är nu som barnet börjar greppa abstrakta begrepp som döden, till exempel. Så det kan finnas en för barnet omedveten rädsla som kommer ut som ilska och trots. Tankar om att du tex inte kommer tillbaka för att hämta.

Försök börja förbereda 5-åringen en stund innan ni kliver ut genom dörren. Var glad och lugn, berätta hur mycket du ser fram emot att när ni ses på eftermiddagen och kommer tex läsa saga i soffan, kramas, leka någon lek. Det här kommer 5-ringen antagligen att ha glömt till eftermiddagen, men i stunden ger det en känsla av trygghet.

När ni är i bilen, ge 5-åringen en känsla av delaktighet. Gör en grej av att ni spänner på er bältena, tex, vem gör det först. Eller tex så får syskonen hjälpa varandra med bältena och du kan vara "kontrollant" som på tåg... eller att det är en rymdraket ni sitter i... gör en rolig grej av det. 

Viktigt är att du försöker se 5-åringens känslor i detta och möter upp dem.