Fler som har skitsvårt att gå långsamt fram med den nya och barnen

Barn kan sörja länge. Och många slutar aldrig att hoppas att mamma och pappa ska bli ett par igen.

Jag vet hur det känns. Min kunde jag dessutom bara träffa på helgerna. Vi hade det dock så pass väl förspänt att hans barn dels var så litet och dels att vi var vänner i många många år innan så hans barn hade redan träffat mig tillsammans med både sin mamma och pappa. (OBS! Vi föll inte för varandra förrän efter att de hade gjort slut.)
Vi kunde alltså ses även de helger han hade sitt barn då barnet enkom var där på dagtid i början.

Mitt råd är att ni så småningom börjar ses dagtid, ute i en lekpark eller på annat neutralt ställe.
Sen kan man bjuda hem först honom på middag och sedan även honom och hans barn, samt åka till honom på samma vis.

Jag VEEEEET att det är svårt, men tänk så här: Vilket är bäst, att ni lider en smula nu eller att hala familjen lider i kanske många år sen och så håller det inte pga ni inte klarade av att skynda långsamt?