Inlägg från: Påven Johanna II |Visa alla inlägg
  • Påven Johanna II

    Olika sovtider

    Anonym (Kompromiss) skrev 2017-02-06 10:29:18 följande:

    Jag tycker absolut att alla barn bör lägga sig samma tid. Man kan inte göra skillnad på barn i ett hem. Ni får väl kompromissa. Att lägga dem kl. 20 på helgen kan jag tycka är lite tidigt. Att vara uppe till halv tolv är överdrivet. På vardagar är det ju viktigt att lägga sig i tid. Kan ni inte lägga alla barn kl. 20 på vardagar samt söndagar då barnen ska upp tidigt dan efter. På fredagar är de säkert trötta och somnar tidigt också. Så kan de få vara uppe länge på lördagarna. Typ till 22 eller tills de somnar i soffan.


    Varför kan man inte ha olika rutiner menar du? Vi hade väldigt olika rutiner när vi flyttade ihop. Jag och mina barn hade i princip inga medan min nuvarande man och hans barn hade väldigt tydliga regler och rutiner. Inget av det var fel eller något som behövde åtgärdas, däremot måste man förstås vara kapabel att förklara - särskilt för mindre barn - varför det är som det är. Så småningom slipades de största skillnaderna mellan våra två olika familjer ned och vi närmade oss varandra i mattider och andra ordningar i det gemensamma hemmet.
  • Påven Johanna II
    Anonym (Kompromiss) skrev 2017-02-06 10:49:57 följande:
    Jag är för att rutiner och regler kan se olika ut mellan individer och millimetersrättvisa är inget jag förespråkar vanligtvis utan behov ska styra men just läggtider tycker jag bör vara samma om barnen är ungefär lika gamla. Det blir ju väldigt rörigt och konstigt anser jag om alla lägger sig på olika tider. Hur förklarar man det för ett litet barn att man gör skillnad? Och vad är egentligen anledningen till att man gör skillnad? Som i detta fallet att man vill umgås med ett barn lite mer än det andra? Hur ska de förstå det?
    Barn är ju inte omedvetna om att de tidigare inte bott med den familj de nu ska bo med. Också väldigt små barn kan förstå skillnader mellan hur olika familjer (dagis, farföräldrar, morföräldrar och så vidare) gör. Två hopflyttade familjer blir inte per automatik en bara för att de vuxna beslutat sig för att leva ihop. Det är i mitt tycke orättvist och märkligt att begära det av barnen.

    Jag för min del tycker inte att det var rörigt alls med olika tider, och inte heller kände jag att det inkräktade på någon sorts "egentid", vi har haft mycket tid för varandra min man och jag trots att barnen varit närvarande. Alla behöver inte vara ensamma med varandra för att den gemensamma tiden ska kännas värdefull och av hög kvalitet.

    Vi har alltid lagt oss vid olika tider, ända tills barnen flyttade hemifrån (bara ett barn kvar nu). Däremot närmade vi oss som sagt varandra på en rad andra punkter. Ett exempel är mattider, men det har genom åren funnits många andra exempel också.
  • Påven Johanna II
    Anonym (Kompromiss) skrev 2017-02-06 11:11:55 följande:
    Nej det kan säkert vara svårt i början men såsmåningom bör man ju kompromissa i en familj. Det förstår nog barnen också.

    Vad gäller egentid så har väl människor olika behov antar jag. I vår familj umgås vi gärna med barnen och upplever inte att vi måste ha egentid direkt. Men ts har väl ett annat behov.
    Jag tycker dock inte att man ska behöva kompromissa om allt. Vissa särdrag från den familj man är i grunden ser jag inget fel i att behålla om de inblandade faktiskt vill det. De sammanflyttade vuxna brukar ha krav på att få vara sig själva också, och det är inte självklart att det ska kompromissas med. Så då tycker jag att barnen, som inte ens valt situationen, också ska ha den möjligheten.

    Så när frågan kom upp angående något som vi gjorde väldigt olika så sa jag som det var till barnen: "Ja, precis. Så gör de och inte vi. Men så har vi ju inte heller levt tillsammans alltid, därför har vi andra vanor och gör saker på ett annat sätt. Deras sätt är inte mer rätt eller fel än vårt, det är bara olikt vårt."

    Det finns ju jättemånga grejer man gör annorlunda. Hur mycket som helst. Ibland kan man ju tänka sig att adaptera en idé eller ett tillvägagångssätt man tycker är bra, men sådant man redan gör och som man tycker funkar skitbra och gillar ser jag ingen anledning att förändra faktiskt.
  • Påven Johanna II
    Anonym (Kompromiss) skrev 2017-02-06 13:22:57 följande:
    Ja jag vet att behoven kan se olika ut. Men det kan ju också vara så att man har olika vanor i en familj och att det går att vänja om sig. Det är ju bara att testa och se hur det blir.
    Man vill kanske inte vänja om sig vid eller kompromissa. Detta hade varit en väldigt viktig sak för mig som jag inte hade gett vika kring, och kanske är det så också för ts partner (och ts kanske inte heller vill kompromissa om detta) och då får de söka alternativa lösningar som de i tråden fått förslag om att göra.

    Det ena av mina två barn har alltid haft ett litet sömnbehov medan det äldre av de två haft ett betydligt större sömnbehov. Jag hade absolut inte kunnat tänka mig att mitt barn med det mindre sömnbehovet skulle ligga i sängen i flera timmar för att det finns andra som har ett större behov av att sova.
  • Påven Johanna II
    Anonym (Kompromiss) skrev 2017-02-06 15:28:52 följande:
    Så du tror att femåringens behov är att vara vaken till halv tolv?
    Tydligen helt otänkbart för din del. Min nattuggla har varit som hon är hela livet, hon behöver helt enkelt inte mycket sömn. Var likadant när hon var fem som det är nu. Hon får definitivt mycket gjort i alla fall.
  • Påven Johanna II
    Anonym (Kompromiss) skrev 2017-02-06 15:36:56 följande:
    Ja för min del och för all forsknings del. Hjärnan utvecklas som mest under sovtimmarna mellan 19-24 hos barn så att låta barn vara vaken så länge ofta är direkt skadligt. Somnar inte ett barn förrän den tiden är jag övertygad om att det är läggvanor som är boven och det går att råda bot på.
    Jag är medveten om forskningen, men som med allt annat så finns det många variationer inom normalspannet. Vad gäller min dotter behöver ingen oroa sig för hennes hjärna och intellektuella kapacitet, den är mycket långt över medel.
  • Påven Johanna II
    Anonym (Kompromiss) skrev 2017-02-06 15:43:43 följande:
    Ja säkert. Du har väl mätt hjärnkapaciteten antagligen. Och därför fixar denna femåringen det också säkert bara för att du tror att din gör det. Lika bra att låta alla barn få vara uppe så länge de orkar. Eureka!
    Tror att min gör det? Hon är strax myndig så självklart finns en mer än bara god uppfattning om hur det står till. Jag har inte mätt hennes intelligenskvot, det har hon själv låtit ombesörja.

    Jag tror ingenting om femåringen det gäller. Det finns många usla föräldrar och kanske är ts pojkvän en av dem. Det kan jag förstås inte veta något om. Jag lyfter bara tankar om olikheter, olika behov och åsikter om det ytterst tvivelaktiga värdet i att förändra vanor och styra behov bara för att föräldern träffat en annan förälder som den vill ha en relation med.

    För övrigt finns det förstås många usla föräldrar i gruppen som lägger sina ungar tidigt också. Om inte fler så åtminstone lika många, det är i alla fall min övertygelse.
  • Påven Johanna II
    sextiotalist skrev 2017-02-06 15:46:52 följande:
    Sonens också. Och faktiskt, det som varit det bästa, vi har ytterst sällan behövt påminna om sängdags, väldigt sällan haft tjafs vid när han ska sova. Utan det har varit en kvart-tjugo-minuter med saga och lite prat, sedan har han sovit. Hela natten, utan en massa uppvakningar.
    Även som tonåring så har han lyssnat på kroppen, lagt sig när han varit trött, aldrig försovit sig och för det mesta varit uppe av sig själv före tio.

    Jag inbillar mig att det är för att vi har lärt honom att lyssna på sin kropp, känna igen signalerna. Han hade väldigt sällan problem med att somna på nya ställen och somna om när vi kom hem
    Så är mina också. Och redan väldigt tidigt tog de ansvar för att gå upp själva, så jag har inte behövt peta i vare sig sömn eller vakentid.
Svar på tråden Olika sovtider