• sextiotalist

    Olika sovtider

    Anonym (Mamma) skrev 2017-01-25 20:39:30 följande:

    Jag har träffat en man som har ett femårigt barn. Jag har två barn på fyra o sex år.

    Problemet är när dom ska sova här så får hans barn vara uppe hur länge som helst. Typ till elva tolv tiden. Jag vill ha rutiner för mina barn så dom lägger sig sju på vardagar o åtta på helger (senast)

    Hur gör man då? Har pratat om de lite men han tycker de är mysigt att barnen är uppe länge.

    Hjälp!!!!


    Så hade min syster, två barn, inom kärnfamiljen, den yngsta var en riktig nattuggla.

    Det gick bra det också.

    Vår son lade sig tidigas 20 vardagar och kunde utan problem vara upp till 22-23 en helgkväll i den åldern. (Ja han orkade med dagis, även efter det han slutade sova middag) och hade varit så sedan han föddes. Dvs en grabb med mindre sömnbehov än snittet.
    Det är bara att acceptera att barn är olika
  • sextiotalist
    Anonym (Mamma) skrev 2017-01-27 18:27:49 följande:

    Han säger att det inte är nåt problem men barn behöver väl sova mkt när dom är så är så små. Inte lika lite som en vuxen iaf


    Barn är olika. Min son sov ungefär 10 timmar om dygnet långt innan han var året. Det höll i sig under hela småbarnstiden.

    Andra barn behöver 12-14 timmar för att fungera.
  • sextiotalist
    Anonym (Kompromiss) skrev 2017-02-06 10:49:57 följande:
    Jag är för att rutiner och regler kan se olika ut mellan individer och millimetersrättvisa är inget jag förespråkar vanligtvis utan behov ska styra men just läggtider tycker jag bör vara samma om barnen är ungefär lika gamla. Det blir ju väldigt rörigt och konstigt anser jag om alla lägger sig på olika tider. Hur förklarar man det för ett litet barn att man gör skillnad? Och vad är egentligen anledningen till att man gör skillnad? Som i detta fallet att man vill umgås med ett barn lite mer än det andra? Hur ska de förstå det?
    Köper inte alls detta. Det kan sluta med långa jobbiga nattningar.
    Hur man förklarar det, att alla har olika sömnklockor och man somnar lättast och sover bäst om man lär sig lyssna på vad kroppen själv känner. Det förstår även mindre barn.

    Än viktigare är att få barnen att förstå att det är inte något med rättvisa, utan att man är olika, att det gäller även vuxna. En vill lägga sig tidigt en annan sent. En behöver sova 8 timmar, en annan bara 6 timmar, ett barn behöver sova 12 timmar, ett annat barn behöver inte mer än 10 timmar.


  • sextiotalist
    Anonym (Kompromiss) skrev 2017-02-06 12:45:07 följande:
    Fast ts man vill ha barnet uppe för att det är mysigt! Det köper jag inte. Och att barn som är nästan exakt lika gamla skulle ha såpass olika sömnbehov köper jag inte heller. Det handlar nog mycket om vana också. Femåringen mår nog bra av att få liiite tidigare kvällar än till halv tolv. Ts barn kan behöva få vara uppe något längre. Sen att det behövs en inkörningsperiod är väl klart men som en sammansvetsad familj tror jag det är det bästa för alla parter.
    Det är därför man har ett intervall när man skriver hur många timmar ett barn behöver, så upp till två timmar är inom normalspannet
  • sextiotalist
    Anonym (Kompromiss) skrev 2017-02-06 13:22:57 följande:
    Ja jag vet att behoven kan se olika ut. Men det kan ju också vara så att man har olika vanor i en familj och att det går att vänja om sig. Det är ju bara att testa och se hur det blir.
    Jo, och ibland kan man behöva styra om vanorna. Jag har ju varit den mamman som fått blickar eftersom vårt barn inte la sig klockan 19 utan mer än gärna vid halvnio och vaknade pigg och utvilad morgonen därpå.
  • sextiotalist
    Anonym (Kompromiss) skrev 2017-02-06 15:36:56 följande:
    Ja för min del och för all forsknings del. Hjärnan utvecklas som mest under sovtimmarna mellan 19-24 hos barn så att låta barn vara vaken så länge ofta är direkt skadligt. Somnar inte ett barn förrän den tiden är jag övertygad om att det är läggvanor som är boven och det går att råda bot på.
    Men vänta du. Just mellan 19-24? Vilken forskning säger det?
    Att sömnen behövs är inget snack om saken, att det är individuellt är inte heller någon som bör ifrågasätta.

    Men varför just dessa tider, speciellt när denna tid under mer än halva året är ljust vid 19. Dvs då vi enligt biologin bör vara vakna.

    Jag kan köpa att den bästa sömnen är de första timmarna, men att den inte har något speciellt klockslag, utan det viktigaste är att barnet får den dygnsvila som det behöver.
  • sextiotalist
    Påven Johanna II skrev 2017-02-06 15:39:07 följande:
    Jag är medveten om forskningen, men som med allt annat så finns det många variationer inom normalspannet. Vad gäller min dotter behöver ingen oroa sig för hennes hjärna och intellektuella kapacitet, den är mycket långt över medel.
    Sonens också. Och faktiskt, det som varit det bästa, vi har ytterst sällan behövt påminna om sängdags, väldigt sällan haft tjafs vid när han ska sova. Utan det har varit en kvart-tjugo-minuter med saga och lite prat, sedan har han sovit. Hela natten, utan en massa uppvakningar.
    Även som tonåring så har han lyssnat på kroppen, lagt sig när han varit trött, aldrig försovit sig och för det mesta varit uppe av sig själv före tio.

    Jag inbillar mig att det är för att vi har lärt honom att lyssna på sin kropp, känna igen signalerna. Han hade väldigt sällan problem med att somna på nya ställen och somna om när vi kom hem
  • sextiotalist
    Anonym (Kompromiss) skrev 2017-02-06 15:43:43 följande:
    Ja säkert. Du har väl mätt hjärnkapaciteten antagligen. Och därför fixar denna femåringen det också säkert bara för att du tror att din gör det. Lika bra att låta alla barn få vara uppe så länge de orkar. Eureka!
    Det är inte fråga om att de ska vara upp så länge de orkar, det är frågan om att de ska känna igen tecknen på att de är sömniga. Så de väljer att gå och lägga sig när de märker att kroppen behöver det. Sedan kan man behöva hjälpa barnet att tolka tecknen. När man gäspar då är det tecken på att kroppen vill sova.
  • sextiotalist
    mammalovis skrev 2017-02-06 18:59:23 följande:

    ts: Jag hade blivit tokig av att ha barn uppe så länge. Våra äldre barn lägger sig vid 20, lilleman på 16 månader har vi inte fått regelbunden än så han somnar oftast senare, men det stör mig inte så mycket då vi kan ha vuxensamtal ändå. Sambons dotter på 12 är ju uppe till 22-22.30 på helgerna, så då hinner jag oftast gå lägga mig tidigare då jag i perioder är väldigt kvällstrött sedan jag fick problem med sköldkörteln. Nu funkar det ju då hon bara bor här varannan helg. Svårigheten för barnen är ju att min äldsta går upp vid 6-7 och bonusen snarare framåt 10, så hon får helt enkelt gilla läget med att bli väckt tidigare, även om vi försöker ha det lugnt på morgonen. Frukosten serveras oftast vid 9. Sambon tycker mer att hon ska ha rätt att sova länge då han själv är kvällsmänniska med osynkade tider jämfört med familjen ...

    I ert fall undrar jag på om barnen vaknar vid liknande tid eller om det finns ett argument där för att skjuta på läggningen åt rätt håll. Synkade barn är ju smidigare. Sedan får ni väl ha en nattlampa i rummet och din pojkvän får läsa för dem i t ex vardagsrummet innan de går till sängen, så stör det inte sovande barn. Men bäst hade ju varit att ha samma tider på sikt.


    Vi lät sambons barn sova på morgonen. Vår son fick inte väcka dom före 11. Frukost åt vi när vi hade vaknat. Ingen bestämd tid.

    Sonen vaknade före halvsex.
  • sextiotalist
    Anonym (Biobonus) skrev 2017-02-09 09:36:13 följande:

    Det verkar inte rimligt att jämföra nattarbetare med barn som somnar några timmar senare på kvällen än genomsnittet. Att majoriteten av barnen somnar tidigt på kvällen beror snarare på att de väcks tidigt på morgonen för att föräldrarna sks jobba. Nyfödda har ju oftast ingen dygnsrytm utan det kommer några månader senare.skillnaddn mellan dagsljus/kvällsmörker är viktigt för den utvecklingen, men även i områden där det är ljust hela natten på sommaren/mörkt nästan hela dagen på vintern så lär sig spädbarnen vad som är natt och dag genom att följa föräldrarnas dygnsrytm.


    Asdf höll ju med oss i sakfrågan, men lade till nattarbetare eftersom de sover mot sin (i de flesta fall) egen dygnsrytm.
  • sextiotalist
    Anonym (Biobonus) skrev 2017-02-09 10:10:47 följande:

    Det stämmer att det inte är oväsentligt när man sover men eftersom det i det här fallet rör sig om förskjutningar av ett par timmar tycker jag inte att det var väsentligt att jämföra nattarbetare med småbarn som inte vänt på hela dygnet. Och att de sover bäst = viktigast när de just somnat är inte heller helt sant eftersom REM-sömnen återkommer flera gånger under sovperioden. Dessutom ville jag belysa att den "normala" dygnsrytmen inte är medfödd utan påverkas också av yttre omständigheter. Vill man gå djupare i diskussionen kan man fundera på farorna med barn som vaknar för tidigt då det finns forskning som säger att timmarna runt 3-4 på morgonen är den viktigaste tiden att sova (för både vuxna och barn) då människans biologiska dygnsrytm är i bottenläge då : )


    Du menar vargatimmen. Det sägs att det är då de flesta dör då, just för att kroppen har sitt bottenläge. Sonen vaknade tidigt, men inte så tidigt (mellan fem och halvsex).
Svar på tråden Olika sovtider