BF Juli 2017 ny
Min första förlossning såg också bra ut på pappret. Fick en bristning, men har inga fysiska men av den idag.
Så jag fick snittet pga psykiska skäl, och inte medicinska.
Min första förlossning skrämde nästan livet ur mig, har bara svarta och ångestfyllda minnen av den. Vill inte gå in på detaljer, eftersom jag inte vill råka skrämma upp någon förstföderska här... Kan säga att de allra flesta kan i efterhand se sin förlossning som något positivt, men det kunde aldrig jag. När jag kom in till läkaren över 7 år senare för att prata om planerat snitt, började tårarna spruta bara förlossningen nämndes.
Fick också remiss till Aurora, men det föll sig så att jag hann få beviljat snittet innan jag fick tid där. Gick ändå på auroramötet, men någon övertalning var det ingen mening med då snittet redan var beviljat. Blev ett väldigt kort möte där.
Nu säger min bm att ska nog inte bli några problem att få snitt igen, men jag kan inte slappna av förrän jag fått det på papper svart på vitt.