• Anonym (PappasNyaKvinna)

    Bonusfamiljer

    Jag och min nya träffades ganska snart efter att vi båda separerade, det var väl inte riktigt meningen för någon av oss men nu blev det så. Hans ex tycker det gick så snabbt att hon tror att vi hade ihop det medan han ännu var gift. Och det kan jag ju förstå då vi hade en historia när vi var runt 20. Hon känner till vem jag är då de träffades någon tid efter att vi gjorde slut. (idag är vi 41 och 45) Jag upplever det som om att hon är ganska arg över situationen, dels har han visar både sms och mail hon skrivit till honom, men jag har även hört dem prata i telefon. I vilket fall, hon är inte glad. Deras skiljsmässa var önskad från båda håll men han säger att hon kanske känner sig lite utbytt. (har full förståelse för detta)

    Vi har inte introducerat våra barn för varandra än och jag tror det dröjer tills efter årsskiftet (vi har varit ihop sedan februari) men jag är redan lite nervös över det. Enligt min nya man (vi är inte gifta givetvis men kille känns fel att skriva med tanke på vår ålder) är hans dotter och mamma väldigt nära varandra och han menar att i princip accepterar hon inget som hennes mamma inte är ok med...

    När det väl blir dags....hur sjutton ska jag förhålla mig till detta? Jag känner mig redan lite nervös över hela situationen och är jätterädd att det ska gå åt skogen. Jag har verkligen ingen önskan om att jag och hans ex ska avsky varandra, och jag vill hemskt gärna komma överens med hans barn. Men jag vet liksom inte hur detta ska gå. Min nya man och hans ex relation är jätteinfekterad vilket gör det hela ännu svårare.

    Jag är rätt van vid barn/ungdomar då jag arbetar i en skola som lärare, men det gör också att jag vet ganska mycket om hur ungar reagerar i situationer där de ska träffa den nya. Känner mig ganska uppstressad över detta trotts att det inte är aktuellt att ses än på ett tag.

    Kan någon komma med kloka tankar och tips.

  • Svar på tråden Bonusfamiljer
  • Anonym (försiktigt)

    Ja du. Det där är inte lätt. Få barn vill se sin förälder med nån annan än sin mamma/pappa. Jag hade gått väldigt försiktigt fram. Varit kompis med pappan i deras närhet, inget mer. Inte pussas och kelats framför barnen på minsta lilla sätt. Jag hade inte heller sovit över hos honom om barnen är hemma hos honom.  Och absolut inte i samma säng.

    Vet barnen om att ni träffas och att ni är ett par?

    Men i stort så skulle jag enbart vara en trevlig vuxen som deras pappa känner. Och så småningom, när du och barnen känner varandra och ni vet vad de tycker om dig, kanske smyga in en puss ibland. Men det är en långbänk.

  • Anonym (PappasNyaKvinna)
    Anonym (försiktigt) skrev 2016-10-03 11:57:32 följande:

    Ja du. Det där är inte lätt. Få barn vill se sin förälder med nån annan än sin mamma/pappa. Jag hade gått väldigt försiktigt fram. Varit kompis med pappan i deras närhet, inget mer. Inte pussas och kelats framför barnen på minsta lilla sätt. Jag hade inte heller sovit över hos honom om barnen är hemma hos honom.  Och absolut inte i samma säng.

    Vet barnen om att ni träffas och att ni är ett par?

    Men i stort så skulle jag enbart vara en trevlig vuxen som deras pappa känner. Och så småningom, när du och barnen känner varandra och ni vet vad de tycker om dig, kanske smyga in en puss ibland. Men det är en långbänk.


    Hans ex har informerat om att det finns en kvinna i deras pappas liv, jag kan ju inte svära på att hon uttryckt det på ett negativt sätt men jag har svårt att tro något annat. Så jag tror inte att "pappas kompis" kommer att fungera riktigt. Däremot behöver vi ju inte sticka ut och hålla på och gulla, men ingen av oss är väl egentligen så mycket för "public affection" ändå.

    Det där med att sova över är ju lite komplicerat, mitt boende ligger typ 10 mil från hans, så är jag är där så är jag där så att säga. Brukar vara där fredag-tisdag varannan vecka och jobba hemifrån måndag och tisdag, annars skulle vi aldrig ses. Detta innebär också att bara komma förbi på en fika blir väldigt onaturligt. Jag vet inte ens hur vi ska göra? Om vi ska sammanstråla med alla barnen på en gång eller om jag ska träffa och "lära känna" hans barn och sedan han träffa och "lära känna" mina. Det är ju givetvis något vi måste diskutera. Vi har ju så klart, barn samtidigt också...så allt är bara svårt. Å andra sidan kanske det inte är någon brådska ens efter årsskiftet, men då han bor i en betydligt mindre stad än jag gör kan jag känna att jag skulle föredra att träffa dem på ett bra sätt än att springa på dem och mamman i affären typ. Då jag och mitt ex delar boende (dvs bor varannan vecka med ungarna och varannan vecka i en annan lgh som vi också delar) så är det inte heller så att han kommer riskera att utsättas för detta i min stad på samma sätt. Vi är  alltid hos honom då mitt ex inte är bekväm med att jag delar säng med en annan man i vår "utflyttningslya"
  • Anonym (försiktigt)

    "Vi är  alltid hos honom då mitt ex inte är bekväm med att jag delar säng med en annan man i vår "utflyttningslya""

    Men DET är väl inte hans problem? Bekväm med?

    Om du nu måste sova över hos killen när du är där, och barnen är där, finns det möjligen någon extrasäng. Och hur gamla är egentligen barnen? Är de 13-14-15 år så blir de svåra att lura, men är de 4-5 år så går det ju lättare.

    Första gången ni träffas kanske det ska ske på en neutral plats: typ nöjesfält, djurpark eller liknande. Även här är det barnens ålder som avgör. Det du ska göra är att inte vara PÅ. En ansträngd glättighet är vidrigt. Och de kommer se igenom dig direkt om du gör dig till.

  • Anonym (PappasNyaKvinna)
    Anonym (försiktigt) skrev 2016-10-03 12:42:37 följande:

    "Vi är  alltid hos honom då mitt ex inte är bekväm med att jag delar säng med en annan man i vår "utflyttningslya""

    Men DET är väl inte hans problem? Bekväm med?

    Om du nu måste sova över hos killen när du är där, och barnen är där, finns det möjligen någon extrasäng. Och hur gamla är egentligen barnen? Är de 13-14-15 år så blir de svåra att lura, men är de 4-5 år så går det ju lättare.

    Första gången ni träffas kanske det ska ske på en neutral plats: typ nöjesfält, djurpark eller liknande. Även här är det barnens ålder som avgör. Det du ska göra är att inte vara PÅ. En ansträngd glättighet är vidrigt. Och de kommer se igenom dig direkt om du gör dig till.


    Jag tänker att det är respektfullt mot honom att inte ta dit en annan man om han uttryckt att han inte vill det och tycker det är jobbigt, det var jag som lämnade honom och jag vet att han inte är över mig ännu.

    Hans barn är 12 och 14, så de är nog svåra att lura, speciellt då de känner till om min existens. Namn osv.

    Jag är inte orolig över mitt beteende, jag är inte vare sig ansträngd eller glättig av naturen så det blir inget bekymmer. :) Frågan är bara vad man hittar på med en 12 och 14 åring...de vill ju mest hänga med polare. :/ Mina egna barn umgås jag mycket med genom deras intressen, dvs fotbollen. Hans barn har inga sporter de engagerar sig i. Det får väl lösa sig, deras far bör väl veta.
Svar på tråden Bonusfamiljer