Oense om ett till barn - hjälp!

Känner igen mig i ditt tänk ifrån innan vi fick vårt andra barn. Jag och min man diskuterade länge om vi skulle skaffa ett till barn utifrån det du skrev.

Jag ville inte ha för nära och ingen sladdis (+5år) för det är minst 18år efter sista är född ;) och om jag ska vara ärlig minns jag inte ens orsakerna till varför vi bestämde oss för att försöka när syskonet var 2år... 3 missfall senare på ett år och jag tror vi (jag) enbart försökte för att "nu jäklar ska jag ha ett barn till!" medan min man nu istället var nöjd med ett barn och gett upp lite. Sista månaden vi satt innan vi skulle sluta blev jag gravid för en 4de gång och nu har vi ca 4år mellan dem.

De kommer troligtvis inte ha så mycket glädje av varandra som om de hade varit närmare i ålder, men jag hade iaf inte klarat av om min äldsta inte hade varit så självgående. Vi har sagt några ggr sen yngsta föddes, varför skaffade vi en till??? Hehe. Men det är lite som att cykla, när man väl kan det är det bara att köra på. Vår yngsta hänger mest på och är inte alls lika krävande för vårt förhållande, visst mindre egentid nu första året men tiden går så fort och hade jag kunnat leva med ett barn så här i efterhand? Absolut!! Tänk så skönt det hade varit rent praktiskt.

Nu när jag skrev detta så tror jag orsaken till att jag ville ha ett barn till var för (tidsbristen som jag påpekade där uppe dvs vill inte ha många år emellan, jag är relativt ung 28 och måste ju finnas en fördel med att sluta skaffa barn tidigt) men det tillsammans med att vad kommer jag ångra mest? Att jag bara skaffade ett barn eller att jag skaffade två?

Du kan nog gissa svaret... Nu när jag har två så känner jag att om min kropp hade klarat av det hade jag kunnat skaffa 10 barn :)

Lycka till.