Ja fast det är ju utan skydd fram till 3 mån. Vi som vuxna kan ju plocka med det hem, ovaccinerade barn på förskolan som man träffar vid hämtning lämning varje dag. Mer det jag tänker på, spädbarn under tre män!
Idag känner jag mig lite ledsen och uppgiven faktiskt..
Var hos bm som började med att fråga hur jag mådde "som vanligt, men jag har ganska mycket förvärkar. Var inne hos fl förra veckan" och hon svarade bara "jaha, ja så kan de ju va." och så var det färdigpratat där.
Sen berättade jag om att han hade vänt sig till tvärläge under tiden vi var på fl och sen flyttat sig ner huvudläge igen direkt efteråt och att de på fl sagt att han var väldigt rörlig trots att han tidigare varit fixerad enligt bm. Till det svarade min bm bara att man inte gör något åt det utan man får lita på naturens kraft eftersom det är naturens gång att barnet ska lägga sig med huvudet neråt inför förlossningen. När jag sa att jag var orolig över att förlossningen skulle starta när han låg i tvärläge eftersom jag absolut inte ville göra kejsarsnitt så sa hon att har man tur så hinner de vända tillbaka honom om man åker in snabbt vid första värkarna annars har man ju inget annat val än att göra kejsarsnitt, så återigen skulle jag bara "lita på naturens kraft".
Vid undersökningen av magen så låg han vääääldigt långt ner och var fixerad igen enligt min bm, så hon ville inte riktigt tro på att han legat i tvärläge veckan innan trots att ultraljud bekräftade det och när jag sa att jag kände hans hicka på höger sida över naveln istället för under naveln sa hon bara att de va lätt att inbilla sig sånt..
Tillslut gav jag bara upp. Hon frågade om de var något mer vi hade att fråga och då sa min sambo att han undrade om de var okej att jag svullnade upp så mycket eftersom jag klagat igår och idag på att mina händer, fötter och läppar svullnat upp så att de gör ont, hon svarade "Jaaaaaaadå, ingen fara. Sånt kommer och går, helt normalt."
Vi bara gav upp efter det, orkade inte ens prata med henne mer.. Allt är aaaaalltid så himla normalt, aaaaallt!
Det känns inte ens värt att byta barnmorska såhär sent, men samtidigt vet jag inte heller vad jag ska behöva göra för att få någon tröst eller hjälp när jag väl vill ha det..
Kroa- eftersom magen/tarmen vill tömma sig så där låter det verkligen som att det är på G! Jag håller tummarna!
Här gick slemproppen igår kväll, eller en del av den. Har idag fortsatt komma under hela kvällen. I övrigt inga känningar. Sd kommer och går på samma sätt som innan. Vet att det kan dröja länge och att slemproppen är ett dåligt mått men det blev väldigt verkligt och lite läskigt snabbt :)
Hur ser er erfarenhet ut kring den där proppen? Sist gick min i delar under två dagar sen började vattnet sippra...
Åh wow va spännande, att det kan vara så olika hur det sätter igång! Det där knäppet och vattnet som går känns ju så definitivt. Hur snabbt inpå det kom värkarna?
Här fortsätter slemproppen att trilla ut. Bit för bit hela tiden typ. I övrigt allt som vanligt förutom ett rysligt humör och så sjukt nära tårarna hela tiden. Bröt ihop nyss när sonen stack till förskolan... alltså va?
Malinhe- välkommen!
Fruvilljunu- namn 90% säkert, barnen hatar vårt förslag så det känns inte jättekul. Även om vi tycker att det främst är mitt och mannens beslut vill man gärna ha med alla på tåget...
Krya- åh så bra att ni fick träffa en ny och att det ledde till att faktiskt byta bm. Hon verkar ta dig på allvar, så bra med spec mvc. Håller tummarna att det ger dig lite extra kraft så här i slutet.
Jag fick 1000mg Monofer, tog två timmar och jag kände inget direkt efter. Tydligen fyller det här upp depåerna först och ger sig sen ut i blodet och ökar på hb-värdet. Jag inbillar mig att jag sovit lite bättre i natt. Mycket kan ju vara en psykologisk effekt oxå...
Björckan- synd med stressen och icke-supporten från mannen. Lite liknande här. Har dock hela nästa vecka kvar att jobba men har dessvärre skjutit upp mkt till dess. Hemma så kan min man säga "diska inte, gå och lägg dig och vila istället" (byt ut diska mot vad du vill) Problemet är att då blir det ändå bara halvgjort... klassiska kvinnofällan...
Igår var vi på konferens med jobbat, när alla andra ökade takten vid 22:00 gick jag upp på rummet och la mig, med en övernatten-ansiktsmask och många sköna timmars sömn framför mig (vi får bortse från alla toabesök och sidvändningar...) och det var rätt stor skillnad vid frukostbordet imorse.. hehehe.
Jag har en fundering, behöver man verkligen vinterkläder som i tjock dunoverall till första tiden? Jag har en fleeceoverall från PoP och en dun-åkpåse, sen är det vind och vattenskydd spänt över liggdelen på vagnen. Samt att jag bäddar med ett fårskinn i botten. Jag vill minnas att jag haft tjocka vinterkläder till mina andra barn, men då har dom varit några månader gamla till vintern och gärna suttit i vagnen och därför varit mer utsatta för kylan..
Hur tänker ni kring tjocka vinterkläder?
Bra, då tänker vi ju lite lika kring det där med klädsel. Minns att jag köpte alldeles för mkt första barnet och försöker dels vara lite mer smart ekonomisk och miljömässigt att inte konsumera så mkt. Men bara därför missar jag säkert ngt.. : )
Nu har vi de tuffaste veckorna kvar, vi får kämpa och peppa varandra! En efter en kommer vi pluppa ut våra småttingar med start när som helst!!
Hur har ni det med nästäppa? Kan man köra nezeril varje natt i 30 dagar tror ni...
Rosen- hur har det gått med värken? Kommer värken i samband med sammandragningarna är det med största sannolikhet förvärkar. Ligger bebisen "fel" så så min bm att det livmodern jobbar lite extra för att själv vända bebisen och då kan det göra ont.
Jag var hos bm idag, allt ser bra ut! Fick tjuvkika på lillen oxå, hon hade svårt att känna om det var huvud eller rumpa neråt. Det var huvud men väldigt rörlig. :) (spelar ju ingen roll eg, ska snittas) Däremot ligger mitt hb lågt, 99, trots droppet i onsdags. Kunde ta en vecka innan effekt sa hon... Magen har växt, men min vikt står still. Bäst att stanna och köpa lite glass på vägen hem ;)
Hur mår ni andra?