Min dotter och hennes kompis lever om vid övernattning

Jag tycker det är jättemysigt när mina barn vill ha kompisar som sover över. Det är oftast min dotter som vill att hennes kompis ska få sova över. Problemet är bara att, trots att jag säger till dem innan, så låter de mycket så jag och sambon vaknar hela tiden.
Vi brukar lägga oss vid elva och om vi ska upp till jobbet och barnen har lov så vill vi att om de ska få ha kompisar som sover över, att de är tysta efter vi lagt oss.
Men det är som att de glömmer av sig och skrattar och pratar högt, skypar med andra vänner och kollar på nåt på datorn som de börjar skratta högt åt, och då vaknar vi.

Ska man upp och jobba är ju inte det så kul. Hennes rum ligger bredvid vårt och det är ganska lyhört också.

Är det för mkt begärt av tolvåringar att de ska vara tysta när vi lagt oss? Är de oförmögna och för impulsiva för att kunna vara tysta el kan det vara så att de inte tycker det är så viktigt.

Sist de gjorde så, lät en massa när kompisen sov över, så fick hon inte sova över på två månader. Igår skulle de försöka igen och jag sa att om ni sköter er nu så får hon ju sova över fler gånger. Men ändå fick jag säga till dem två gånger, senaste gången vid tre på natten. Då var jag ganska så less och sa att det var sista gången jag sa till dem och att de inte är mogna för övernattningar när de inte lyssnar.

Det känns så trist när man vill att det ska funka men så gör det inte det.

Är vi för hårda? Borde de få låta de nätter de sover över och man står ut med det då eller kan man kräva att de ska vara tysta (de behöver inte sova, men iaf prata tyst med varandra och inte skratta jättehögt) när vi lagt oss?

Tack på förhand för råd/reflektioner kring detta!