Någon mer runt 30 som längtar efter sitt första plus?

Jag fortsätter heja på er tjejer.

Själv testade jag negativt idag, 4 dagar tidigt men har ändå tappat hoppet helt.

Däremot laddar jag för nästa äl! Och då har jag några smällkarameller på g hehe

1. Jag har s e m e s t e r! Innan, under och efter äl!

2. Både jag och min sambo ska ge bisolvon en chans

3. Jag tänkte beställa lite saker att "krydda sänghalmen" med i för tidig julklapp till mannen. Tror att det kan få oss att tänka mindre på allt av graviditet etc

Bara för att jag har en sån fin plan så är jag väl redan gravid den här månaden :P

Hej! Nu hoppar jag in här, följde tråden för 1år sedan utan att skiva något, och nu har jag plöjt igenom alla sidor.

Är nyss 29år fyllda, mannen är 32år. Vi har försökt i 20månader utan resultat. Har en normal och regelbunden cykel, vid cellprovskontroller/gynundersökning har de alltid sagt att allt ser bra ut. Dock beskyller jag mig själv, överviktig och har stundvis levt ett väldigt hårt liv. Blev gravid med ett ex då jag var 23, enda positiva testet jag fått men han tvingade mig till abort, är både glad och ledsen över det. Oroar mig även över att det kanske kan vara mannens fel till viss del, han hade en kula som inte ville ramla ner av sig själv, dessutom kör han lastbil hela dagarna i norrland med rumpvärmen på=/

Jag körde utan p-medel i säkert 3-4år innan jag blev gravid med exet, visserligen bytte jag också partner under den tiden. Men jag har ju kunnat bli gravid, vägde dock 25-30kg mindre då men fortfarande överviktigt. Sambon har aldrig gjort någon gravid, men han har ej heller försökt förens vi började för 20mån sedan.

Jag kör med ett antal appar som alla verkar visa äl/bim rätt, kört med ältest i perioder å det verkar stämma med apparna. Denna månad och månaden innan har jag kört med progesterall kräm då jag kände att jag måste prova något nytt och jag ansåg att jag hade pms ganska direkt efter äl. Förra månaden flyttades pmsen så den började ca 5dagar innan bim. Denna månad har krämen inte gjort sådan stor skillnad, men jar en annan molsmärta än vanligt, känns annorlunda i brösten samt att mitt sömnmönster har förändrats totalt, sover bara varannan natt, inte varit med om något liknande. Så hoppas att det kanske kan ha tagit sig denna gången. Har bim runt 5-7/12.

Vet inte vad jag ska göra om inte detta lyckas, kommer inte få någon hjälp av vården pga mitt bmi, känner inte att jag och ekonomin orkar med en privat utredning. Kom till en insikt under äl som fick mig att bryta ihop totalt, vi har försökt i 20månader under denna tid har 6st personer i våra familjer (längsta släktband-kusiner) fött 8st barn. Värst var när syrran min som är 7år äldre än mig annonserade under påskhelgen att hon var gravid och beräknad på min födelsedag.

Ja, detta blev en lång novell. Men nu vet ni vem jag är, fråga om ni undrar något=) Det jag hoppas på att få ut av att vara här är 1: en bebis=) 2: stöd och råd då marken dras undan under ens fötter varje månad.