Hur lätt/svårt är det att få bli sjukskriven några dagar pga sorg?

Du vet att en krisreaktion är psykisk sjukdom.... ts har all rätt i världen att sjukskriva sig.

Nu står det ju i trådstarten att det är en bekant som hon inte står så nära. Mao så utgår jag enbart från vad ts själv berättat. Jag blev också illa till mods när jag hörde att en gammal klasskompis tagit sitt liv. Sånt är obehagligt och får en verkligen att gå i djupa tankar och svårare att koncentrera sig. Det och det som ts beskriver är för mig är inte i närheten likställt med de fysiologiska problem man får i en krisreaktion och djupa depressioner, därmed kan man ta ledigt på eget bevåg men bör inte belasta sjukkassan är min mening. Annars skulle ju folk sjukskriva sig för precis allt och någon j-la måtta får det ändå vara, när svenskar trots allt redan sjukskriver sig mer än något annat europeiskt land, trots att vi är några av världens friskaste människor.

Nu är den här tråden gammal och jag tror att ts har löst sitt problem.

Sorg är olika för alla. Folk reagerar olika vid dödsfall. Även om det inte är någon man står näræ så kan man få en kraftig reaktion. Och det är helt normalt.

Sedan är det ju inte sjukkassan (antar att du menar FK) som betalar utan det är arbetsgivaren som betalar första 14 dagarna.

Ja, ts har löst sitt problem nu. Men oavsett så kan dödsfall utlösa akut krisreaktion oavsett hur nära personen var.

Som sagt så låter inte ts beskrivning av situationen ens vara i närheten av en krisreaktion. I såfall kan väl alla hävda sig vara i krissituation oavsett symptom eller orsak och söka sjukpenning pga det. Vilket såklart faller på sin egen orimlighet.

Fast du vet ju inte hur ts mått och hur hon haft det så du kan inte säga om det är en krisreaktion eller inte.

Ja faktiskt så är det ju. Nu har det gått bra att jobba och chocken har liksom lagt sig. Jag bara orolig att jag ska bryta ihop helt plötsligt om det är väldigt stressigt på jobbet (och därmed att jag är mer känslig för allt) och jag av någon anledning blir påmind om detta. Att liksom helt plötsligt bryta ihop av till synes ingen anledning. Ja ja, än så länge har det gått ok iaf.

Nu står det ju i trådstarten att det är en bekant som hon inte står så nära. Mao så utgår jag enbart från vad ts själv berättat. Jag blev också illa till mods när jag hörde att en gammal klasskompis tagit sitt liv. Sånt är obehagligt och får en verkligen att gå i djupa tankar och svårare att koncentrera sig. Det och det som ts beskriver är för mig är inte i närheten likställt med de fysiologiska problem man får i en krisreaktion och djupa depressioner, därmed kan man ta ledigt på eget bevåg men bör inte belasta sjukkassan är min mening. Annars skulle ju folk sjukskriva sig för precis allt och någon j-la måtta får det ändå vara, när svenskar trots allt redan sjukskriver sig mer än något annat europeiskt land, trots att vi är några av världens friskaste människor.

Nu är den här tråden gammal och jag tror att ts har löst sitt problem.

Så du kunde alltså på förhand bestämma när du klarade av att börja jobba igen?

Jag har aldrig hört talas om att man i förväg kan bestämma det.

Alltså va?? Förstår inte. De flesta brukar väl veta när man kan börja jobba igen annars skulle man ju aldrig gå tillbaka till jobbet efter en sjukdomsperiod.