Mångkultur

Rapporten omfattar sysselsättning och upplevelser av sitt arbete och arbetsmiljö, men saknar nästan helt delen med risker, riskbedömning och riskhantering. Det enda som nämns är risker för ohälsa p.g.a. hög arbetsbelastning, stress och fysiskt tunga arbeten, vilket är kopplat till yrket, vilket också nämns.

Att ha synpunkter på arbetsmiljön eller arbetsbelastning är betydligt mer allmänt än området riskhantering och säkerhet på arbetsplatsen.

Rapporten svarar således inte på frågan om hur folk ser på risker och säkerhet i arbetet och vilka eventuella skillnader som kan finnas mellan svenskfödda, inomeuropeiska invandrare och utomeuropeiska invandrare. Än mindre säger den något om kulturella skillnader i upplevelse av säkerhet och hanteringen av risker i arbetet.

Ur rapporten (all text nedan är kopierad ur rapporten):

Sysselsättningsstatistik från SCB visar att såväl inrikes som utrikes födda främst arbetar inom branscherna vård och omsorg samt utbildning. Det är en högre andel bland utrikes födda som arbetar inom näringsgrenarna hotell- och restaurangverksamhet, vård och omsorg samt uthyrning och andra stödtjänster i jämförelse med inrikes födda. Delas gruppen utrikes födda upp i de som är födda i Europa och utanför Europa så skiljer det sig också åt. En högre andel av dem som är födda i Europa arbetar inom tillverkning och byggverksamhet. För utomeuropeiskt födda är andelen högre inom uthyrning och andra stödtjänster samt handel. Flertalet yrken inom näringsgrenarna med många sysselsatta utrikesfödda har låga krav på utbildning och erfarenhet, vilket ofta är ingångsyrken för personer som är nya på arbetsmarknaden. De yrken med högst andel utrikes födda enligt Yrkesregistret 2022 var pizzabagare följt av städare. Detta är yrken som inte kräver någon längre utbildning eller erfarenhet.

Trots att det finns skillnader mellan var utrikes respektive inrikes födda arbetar visar resultat från Arbetsmiljöundersökningen att upplevelser av arbetsmiljön i flertalet frågor är relativ lika.

Organisatorisk arbetsmiljö handlar t.ex. om arbetsbelastning och arbetstidens förläggning, den social arbetsmiljön handlar t.ex. om kränkande särbehandling. Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan innebära risker för de anställda som kan leda till besvär. Många utrikes födda arbetar i serviceyrken där utmaningarna är större inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Arbetsmiljöundersökningen visar att utrikes födda personer i större utsträckning än inrikes födda upplever vissa typer av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Studier har visat att tänkbara förklaringar till att de upplevda organisatoriska och sociala förhållandena i arbetsmiljön skiljer sig åt kan vara svårigheter att hantera arbetsuppgifter, diskriminering eller trakasserier. Även brist på kommunikation med arbetsledare, oro att förlora arbetet på grund av tillfälliga anställningar m.m. kan bidra till en försämrad arbetsmiljö.15 Utrikes födda har i större utsträckning än inrikes födda en sysselsättning inom yrken och branscher där det är mer vanligt förekommande med otrygga anställningar och där arbetande personer i större utsträckning än i andra branscher utrycker att de utsatts för diskriminering och trakasserier enligt Arbetsmiljöundersökningen.

Det är stor skillnad mellan utrikes och inrikes födda i arbetsbelastning. Skillnaden är som störst mellan personer som är inrikes födda och personer som är födda utanför Europa. Utrikes födda upplever även i större utsträckning att de varje vecka är uttröttade i kroppen efter arbetet. Högst andel som anger att de varje vecka är uttröttade i kroppen efter arbetet finns i gruppen som är födda utanför Europa. Andra skillnader är att en högre andel utrikes födda än inrikes födda har ett kroppsligt ansträngande arbete och varje vecka har kontakt med svårt sjuka personer i arbetet. Skillnaderna mellan grupperna kan bero på flera saker, t.ex. skillnader i vilka yrken och branscher de arbetar inom.

Slutsatser

Resultaten visar att det finns skillnader men också likheter.

Det finns dock skillnader såväl när det gäller organisatorisk och social arbetsmiljö som fysisk arbetsmiljö mellan grupperna. Det är svårt att dra slutsatser utifrån födelseland endast av resultaten i Arbetsmiljöundersökningen Det finns flera och betydande likheter mellan grupperna som pekar på att det finns andra faktorer vid sidan av födelseland som påverkar sysselsattas upplevelse av sin arbetsmiljö, exempelvis ålder, inkomst, kön, utbildningsnivå och branschtillhörighet.

Särskilt gruppen födda utanför Europa arbetar inom yrken och branscher med höga fysiska krav i arbetet som kan vara skadliga för hälsan. Forskning visar att personer som arbetar inom yrken med farliga fysiska förhållanden kan utsättas för ytterligare psykisk stress genom rädslan att skadas på arbetet eller oron för att få bestående besvär med hälsan på grund en hög fysisk arbetsbelastning.

Samhällsutvecklingen är i stora drag beskrivande av och påverkad av rådande kultur och tvärt om, så det hänger ihop. Varken samhällsutvecklingen eller kulturen saknar påverkan av yttre omständigheter (som exempelvis konsekvenser av tidigare kolonialisering, handel och eventuella konflikter med andra länder). Men det finns hur många exempel som helst där rådande kultur är bärande för vilket samhälle man vill skapa och skapar. Situationen i Afghanistan är ett ypperligt exempel på detta, där Talibanstyret motverkar ekonomisk utveckling, utbildning och jämställdhet samtidigt som möjligheten till Talibanernas maktövertagande till viss del troligen är kulturellt betingat.
Även avsaknaden av en självstyrande kultur p.g.a. tidigare kolonialisering är en form av kultur.
Samhällsutvecklingen som ledde fram till kolonialisering, inte minst då att göra den möjlig är också kulturellt betingad. Varför kunde man från länder som Spanien, Holland, Belgien, Storbritannien, Portugal m.fl. resa till Sydamerika, Afrika och Asien och kolonialisera områden där, istället för tvärt om (bortse från avsikter och se endast till kunskap och teknisk utveckling)?

När du omdömeslöst kastar omkring dig "white primacy"-begreppet så insunerar du att jag i alla hänseenden uppvärderar "vit" kultur i förhållande till andra, vilket inte alls stämmer. Jag vet vad kolonialisering har inneburit och i de flesta fall ser jag inte positivt på det. Det Mongolska riket och Belgiens kolonialiseringar (i bl.a. Afrika, främst Kongo) är kanske de två värsta exemplen. Men det finns också goda exempel, som att Storbritannien verkade för slaveriets upphörande vid Guldkusten.

Men när man granskar hur kolonier eller fd kolonier har påverkats av det och vilka konsekvenser det har fått för landets senare utveckling, så ska man också vara medveten om att ingen av kolonierna hade ett utvecklat demokratiskt eller industrialiserat samhälle före kolonialiseringen, så frågan är hur utvecklingen annars hade sett ut...

Kultur är en faktor i konflikten, ja. Men det är två sidor...

Den slutsats du drar om mina åsikter gränsar till förtal. Det är inget jag står för och har aldrig någonsin uttryckt ens en antydan till det. Vidrigt av dig! Åter igen på gränsen till förtal! Jag var väldigt tydlig med min negativa syn på kolonialiseringarna. Jag har heller aldrig påstått att kolonialisering givit demokrati och industrialisering. Du bara tar saker ur luften och försöker göra argument av det genom att otillbörligt smutskasta dina meningsmotståndare. Blanda inte ihop kolonialisering med mina argument om kopplingen mellan kultur och samhällsutveckling.

Den historiska utvecklingen av samhällen, ekonomin, industrialisering, utbildning, teknik mm kommer ur rådande kultur. Att en samling människor och dess ledare strävar efter någonting är kulturellt. Du kan inte hävda att det är avsaknaden av utbildning och ekonomi som är orsaken, för att det var genom utveckling som västvärlden byggde upp sin förmåga vad det gäller kunskap, utbildning och ekonomi. Det är inte så en del av världen var priviligierade från början och den andra delen inte var det. Utan vi har startat från samma utgångspunkt.
Du måste fråga dig själv vart och varför det blev en skillnad i utveckling?

Det beror på vad man menar med "kultur" och "mångkultur".
Vill man hävda att det räcker med att det bor människor från olika kulturer i landet för att kalla landet mångkulturellt så blir ju nästan alla länder mångkulturella och då blir det svårt att definiera motsatsen. Vad är det då för kulturer som blandat blir en mångkultur om man inte kan definiera olika kulturer som just olika?

Själv tycker jag den definitionen inte är relevant.

Det jag tycker är intressant är vilken kultur som finns hos majoritetsbefolkningen, samhället som institution, i lagstiftningen och i den politiska makten.
Det är på det planet jag menar att vi ska ha en monokultur och ingen inblandning från kulturer från andra delar av världen enbart av det skälet att vi har invandrade därifrån som har svårt att anpassa sig till vår kultur.Brott kan absolut vara kultur. Handlingar du räknar upp som exempel (finns flera) kan i andra länder anses vara okej eller i alla fall inte förbjudna i lag och det blir då en kulturkrock när människor därifrån kommer hit där vi lagstiftat mot dessa.

I det som är väsentligt i mötet mellan människor och mellan medborgaren och myndigheten har vi en gemensam kultur och den speglas av bl.a. vår lagstiftning.

Då har du nog missat en del i mångkultursdebatten. Det finns mängder med exempel där röster höjts för anpassning av lagar och regler efter utländsk kultur eller utefter religiös trosuppfattning.Jag har inga som helst problem med att kvinnor täcker sitt hår till del eller helt. Jag förespråkar inget förbud mot detta.

Men kulturellt är det ett faktiskt problem om kvinnor känner sig tvingade av/genom kultur/religion att klä sig på ett visst sätt, eftersom det strider mot västvärldens kvinnliga frigörelse och den individuella friheten överlag.

Att däremot täcka ansiktet helt eller delvis anser jag är problematiskt i vissa sammanhang och bör i dessa inte tillåtas.

Man ska vara medveten om att slaveri har existerat över hela världen under årtusenden och existerar fortfarande. Västvärlden (främst Storbritannien) var aktivt drivande för ett avskaffande.
Således är det en historieförfalskning att försöka få det till att vita förslavade afrikaner/svarta.

...och i ME, Asien...Inget konstigt att GB tjänade pengar på slavhandeln, det gjorde väl alla!?
Att förtjänsten lagt grunden för industrialism... det har den nog delvis, men GB var en ekonomiskt framgångsrik stormakt långt före det.
Det är en vilja och strävan efter kunskap som gör att man skickar fartyg till världens alla hörn utan att själv besökas från desamma. 

Niqabklädd arbetar med stöd för hedersutsatta barn

Ur artikeln

Efter att forskaren Pernilla Ouis för ett antal år sedan fick uppdrag av Rädda Barnen att ta fram en rapport för att belysa hedersrelaterat våld, barnäktenskap och sexutnyttjande av flickor i Libanon, Palestina och Jemen klandrade hon Rädda Barnen hårt för att ha censurerat den beställda rapporten. Hon menade att allt i rapporten som satte hedersrelaterat våld i sitt sammanhang hade tagits bort.

Exempel på sådant som Rädda Barnen strök var meningar som ?Tonårsflickor kan tvingas att gifta sig vid mycket låg ålder och, ?tvångsäktenskap? antyder att minst en av parterna inte har givit sitt samtycke till föreningen.?

Rädda Barnens dåvarande styrelse försvarade agerandet med att konstatera att det är tillåtet att kritisera enskilda övergrepp men ?inte den omgivande kulturen eller religionen?.

Niqabklädd arbetar med stöd för hedersutsatta barn - Doku.nu

Ja, alla!
Det brukar vara så med kommersiell handel, att de som sysslar med det tjänar pengar på det, det är liksom incitamentet för aktiviteten.
Tror du att vissa aktörer, exempelvis de afrikanska och de i ME gjorde det av andra skäl?