Svårt att få barn..

Hej tjejen

Här är en till som kämpar med att bli gravida. Vi har försökt i några år att bli gravida. Vi hade två missfall efter varandra 2012 plus en liten paus och sen dess har vi inte blivit gravida. Har varit på utredning och allt ser bra ut hos båda, nu väntar jag på att bli behandlad med pergotime eftersom min mens är ganska oregelbunden. Min mens kom idag igen och livet suger just nu, vissa dagar är sämre än andra..men man får väl försöka ha tålamod och bara hoppas på det bästa, jag har intalat mig själv att jag ska ha barn, på ett eller annat sätt i framtiden.

Jag vet inte hur pålitliga sådana hemmatester är men vad jag har hört ska man inte lita allt för mycket på dom.

När får ni börja er utredning? Utredningen ångrar jag inte, tvärtom...skönt att få svart på vitt fast att inga fel hittats, förutom min hoppiga mens men det finns ju fin hjälp att få idag, oavsett vilka fel man har...läkaren nämnde IVF också vilket blir vårt alternativ om inte pergotime hjälper.

kram

Hej
Jag och min man började aktivt efter bröllopet att försöka utöka våran familj utan någon större framgång. Gjorde allt man kan tänka sig för att öka chansen att bli gravida, men inget hände månad efter månad. Sen fick jag problem med min mens bara 10 månader senare och i samband med att vi sökte hjälp för de började de utreda min man. Vi fick då veta att min man hade problem med ett lågt antal simmare och i oktober 2014 fick vi veta att jag har en lindrig form av pco. 
Samtidigt som de kändes som ett slag i ansiktet så fick vi i alla fall veta varför vi inte hade blivit gravida innan. Sen i januari 2015 började vi våran ivf=provrörsbefruktning och vi väntar nu vårar första barn i januari 2016 tack vare detta.

Så vi förstår vad ni går igenom och kan idag säga att resan hit var helt klart värt de:) Även fast resan dit kan vara både fysisk och psykisk tuff. Var inte rädd att söka hjälp och prata med en neutral tredje part då de kan göra allt så mycket lättare att hantera. De hjälpte oss en hel tid att man satte sig ner tillsammans och fick tid att uttrycka alla sin känslor i ett icke dömande forum. För de är svårt för andra att förstå vad man går igenom om man själv inte har gått igenom de.
Vi pratade även då om andra möjligheter att skaffa familj om ivfn inte hade lyckats så ge inte upp.

Hoppas att jag gett er lite hopp om vad framtiden kan ge:) och hör av dig om du behöver någon att prata med.