Vi som försökt 10 månader

Ja alltså det tar en stor del av ens tid denna bebisverkstad.. Hur är era partners om man får fråga? Min sambo har egentligen inte varit så insatt i hur kvinnokroppen fungerar och det tyckte jag var frustrerande men nu börjar han få lite bättre koll. Han är lite så här fortfarande att är det bara några dagar i månaden man kan bli gravid och ställer sig också lite småskeptisk till ägglossningstest. Tack och lov är han iaf på att kolla upp oss i augusti.

Tack för tipset, miamarina84, kommer över hit också då :) Lite kort om mig: 30år, sambo, försökt bli gravid sedan aug/sep förra året. Så nu i september tar vi nog också tag i utredning. Min känsla av resan hittills har nog varit rätt lika många andra: i början var det kul och pirrigt, sedan långtråkigt, sedan frustrerande, och sedan gett upp lite och nu ändå rätt avslappnad, då utredning närmar sig. Mest intressant tycker jag nog det varit att lära känna min kropp utan p-piller. Fått mycket acneproblem, men också mycket mer sexlust. Så det känns ju ändå bra i vårt uppdrag vi har ;) Håller alla tummar och tår för oss i tråden. Ska bli kul att följas åt! <3

Jag åt p-piller från 2011 och fram tills aug 2014.

Jag tog blodprover först hos min läkare, på 2. mensdagen. Dom såg normala ut, förutom att jag verkligen hade behov för D-vitamin (tar piller för det nu). Dom fick jag svar på efter cirka 1 vecka.

Men efter min remiss hos privat gyn, där hon skannade mig och såg tecken på PCO, har jag tagit ännu fler prover som jag inte fått svar på ännu då gyn är på semester. Hon kommer tillbaka först 10 aug :(

Min man säger inte så mycket utan lyssnar mest på mitt prat...och när jag frågar honom hur han tänker kring allt så säger han att han inet tänker så mycket på det utan att det sker när det sker... Förstår inte hur han kan ta allt med sån ro? men samtidigt så är han så i allt, han stressar inte upp sig o oroar sig utan är lugn som en filbunke :)

Han är iaf med på att söka hjälp i höst så det är ju bra!

Hur tänker ni kring alkohol när ni försöker?

jag är så kluven inför det där... jag har haft äl i veckan nu (fick positivt ältest i måndags) och ikväll ska jag o min man på grillfest o sen vidare ut för drinkar på stan med min syster bla. Ena stunden så tänker jag att jag kan dricka nu för att jag vet ju faktiskt inte om det tagit sig o tycker inte att det borde påverka så tidigt. vet ju massor med folk som blivit gravida o haft rejäla fyllor innan de visste om att de var gravida... Och nästa stund tänker jag att det kanske minskar chanserna att det går vägen denna gång... :(

Nej precis, jag dricker inte ofta heller o när jag väl tar nåt så blir det 1-2 glas vin eller nån drink... vilket det vart igår o jag hoppas verkligen att det inte ska ha förstört nåt!Nej det är så jag också förstår det att det vi äter o dricker så här tidigt inte ska påverka. men jag undrar varför det även står att man ska undvika alkohol när man planerar barn om det liksom ändå inte kan påverka? detta står ju på sjukvårdssidor det är det som gör mig så förvirrad :(

men skönt att veta att fler tänker som mig :)

haha så du är lite sliten idag ;) Hoppas att du hade trevligt igår iallafall! :)

Ja kaffet försöker jag också hålla till max 3 koppar om dagen och det går lättare nu under semestern än när man jobbar måste jag säga... Tänker även på att inte ta ipren o sånna slags värktabletter vid äl o sen fram tills mens om jag har ont i huvudet tex...

Åh vad jag vill veta NU om det tagit sig eller inte :) Tålamod är inte min starka sida :)

Jag är också förskollärare :) Och som sagt på jobbet har jag en förmåga att dricka mer kaffe men får bli bättre på att hålla ner även där :) dels dricker man för att jag är så trött och så har man två kollegor som dricker mkt o då liksom hakar man på :)

Jobbar du med små eller stora barn?

jag jobbar med 5åringar just nu o trivs jättebra med det, men saknar kontakten med dom små massor!!! Bytte från 1årsgrupp till 5årsgrupp när vi började planera barn för att jag tänkte det kunde underlätta under en graviditet...var naiv o trodde det skulle ta sig rätt fort ändå! Hmm... :( och nu saknar jag som sagt kontakten med de små men förhoppningsvis är det inte alltför långt bort innan man ha en egen

Åh va skönt att bim är så nära nu! Håller tummarna för dig!!!

Jag har inte bim först nästa måndag den 3 augusti... förutsatt att mensen kommer dag 28. Eftersom detta blir första mensen efter missfallet så vet jag ju inte riktigt. Förhoppningsvis dyker den inte upp alls o ett plus på stickan visar sig istället :)

Även om ni inte hade sex just på dagen för ÄL så fanns det säkerligen en hel del spermier i rörelse då iaf så en chans finns det ju absolut!

Efter mitt första missfall i höstas så har jag från Äl fram tills bim varje månad haft massor med symtom alltifrån molvärk, illamående, yrsel o framför allt stora o ömmande bröst. Sånt hade jag aldrig innan...Men förra månaden när jag plussade igen (som tyvärr också slutade i missfall) så hade jag inte alls mycket symtom o tänkte att det kasnke kan vara nå positivt vilket det ju också var :)

Så att du inte har så mkt symtom än kanske är positivt tänkte jag? :)

tack för kramen

Vi får dock inte hjälp först i december eftersom missfallet i höstas dokumenterades då det vart väldigt utdraget o jag tillslut behövde skrapas. Detta skedde i början av december... så det är lite surt ????

Men funderar på att ringa privat gyn o se om de kan ta emot oss annars...