Vi som försökt 10 månader
Jag och min sambo har diskuterat andra vägar mot barn ett tag nu. Och vi båda vill ha barn oavsett om det sker här hemma, via ivf, via donation eller adoption. Vi ställde oss precis i kö hos två adoptionsförmedlare, det är ju inte läge än men vi tänkte att vi iaf kan stå i kö så vi kan använda kötiden om det blir aktuellt. Först ska vi däremot testa ivf.
Jag tror det är viktigt att prata med varandra, känna in vad den andra är någonstans i denna kamp. Jag och min sambo tycker rätt lika vad det gäller hur mycket vi vill ha barn däremot tänker jag på det mer och vi hanterar det på olika sätt. Först bara antog jag att han kände samma som mig, nu vet jag att vi fungerar olika och därför kan hjälpa varandra.
Om det kommer till det att det är enda utvägen för att få barn överhuvudtaget så lär vi ju diskutera det mer ingående o allvarligt än vad iaf vi gjort i dagsläget.
Det är inte lätt när man inte tycker lika och det finns inget rätt eller fel i detta. Och det är ju ett väldigt stort beslut så det gäller att kunna prata med varandra o vara ärliga o lyssna till hur den andra känner o tycker!
Jag hoppas bara att det ska gå vägen för oss alla snart! Vi förtjänar verkligen ett break nu tycker jag! <3