Nystjärna skrev 2016-02-09 17:05:38 följande:
Jag måste bara få skriva av mig lite, vet inte vart jag skall ta vägen. Allt känns bara så jobbigt idag och tårarna bara rinner ner just nu. Jag är så sjukt trött på att ha ont hela tiden :'( Kan inte sova för jag kan inte vända mig i sängen och fogarna gör så ont så det väcker mig. Inatt vaknade jag även av förverkar,lätt mensvärk,gjorde inte ont men ändå så jag vaknade. Gör typ ingenting hemma för jag inte har någon energi eller för det gör för ont,vilket gör att jag mår ännu sämre och vantrivs med hur det ser ut hemma. Känner mig då värdelös som fru som inte kan hjälpa till med något knappt. Sen känner jag mig värdelös som mamma,som inte kan sitta på golvet och leka med min dotter eller knappt leka alls. Inte gått så mycket idag och ändå haft kryckorna det mesta men ändå så sjukt ont och denna veckan känns det bara som det blir värre och värre för varje dag. Kan inte böja mig fram eller sånt utan att få ont. Och det enda folk säger till mig är att det inte är långt kvar ändå,är ju bara några veckor och att det kommer gå fort och bara och kämpa vidare,har ju kämpat så här länge så lite till fixar jag. Men för mig går det inte fort,varje dag känns som en evighet just nu och jag kan inte riktigt se något slut på det!! Bebis kan komma om 6 veckor men kan likaväl komma om 10 veckor också. Börjar ta över min glädje över att vara gravid mer och mer. Känns inte som någon förstår mig helt,hur jobbigt detta är och hur ont det verkligen gör!! Vill klara av och vara mamma till min dotter och skall vara en bra mamma till bebisen sen också. Folk frågar hur jag mår och hur allt går,då säger jag jo det går. Vad annat skall jag säga,vad har jag för annat val?! Alltså missförstå mig inte, älskar att vara gravid och älskar bebisen och vet att detta är en små sak och gnälla över,att det finns de som har det värre och mycket svårare. Men för mig är detta så jobbigt, först må så illa,tappa,vikt och kräkas och må illa hela graviditeten och sen bara lite uppehåll innan detta med foglossningen. Finns lite tid när allt bara få vara bra :(
Sen för varje dag som går blir jag mer och mer orolig och nervös inför förlossning,hur allt kommer gå och bli och om allt är okej med bebis och hur den kommer att må när den kommer ut och så.
en otroligt känslosam dag,med mycket,tankar,funderingar och känslor. Vet inte vad jag vill få ut av detta inlägg,bara få skriva av mig lite tror jag och kanske få lite förståelse. Och om någon har något tips på vad jag skall göra,så tar jag mer än tacksamt emot det.
Tack för att ni finns och för att jag får lov och skriva av mig lite.
Varför ska man tycka att det är trevligt och härligt att vara gravid egentligen? Jag har hatat allting med graviditeten. Förutom att känna och se hur hon rör på sig där inne, men det är det enda positiva. Missförstå mig inte, jag längtar jätte mycket efter att få träffa babyn och hon är efterlängtad och älskad. Men graviditeten har varit ett helvete från att ha legat på toalettgolvet i otaliga veckor till att nu fortfarande må förskräckligt illa och vara uppsvullen som en flodhäst (gått upp 20kg och nu börjar bm oroa sig för att jag har graviditetsförgiftning på gång även om det inte finns något annat som tyder på det). Foglossning har jag tack och lov inte behövt dras med (förutom efter att jag har sprungit men jag kan ju i alla fall springa och är i vecka 34 så det är okej). Man får gnälla och klaga. Våra kroppar "tillverkar" ju en helt ny liten människa och det är klart att det inte är lätt och är en stor påfrestning för kroppen. Dom som mår bra genom hela graviditeten har bara tur och kan känna sig lyckligt lottade för det. Jag är i alla fall väldigt avundsjuk på dem ;).
Råkade se fina gravidfotografier av par igår. Visst är dom fina och ger en bild av att graviditeten är sååå mysig och romantisk. Jag skulle aldrig ställa mig framför en kamera i det skick jag är nu. En uppsvälld flodhäst som inte kan knyta skosnören. Gravidmagen eller graviditeten vill jag helst inte heller ha några förvrängda fotominnen av. :D... Babyn är en annan sak. När hon är född kan jag väl tänka mig att boka in fotografering för hela familjen.
Kämpa på och gnäll på! Tycker inte alls att man är otacksam om man klagar, man är bara ärlig. Och sorry för min negativitet. ;)
