Måste alla ta med mormödrar farmödrar o hela halva släkten till avslutningar ?

Tänk så hemskt och skrämmande det torde vara för barnen när det är lussefirande! Då ser de ju inte alls vilka som sitter i publiken! 

Men om det var mitt barn som uppträder och jag inte kan se barnet för att jag står för långt bak, då skulle jag sannolikt se till att få plats längre fram. För självklart måste närmast anhöriga ha prio ett. Någon skrev att barnen som varit med i luciatåget inte fick plats att fika efteråt, ja men då frågar man ju bara någon av de äldre om att få deras platser, för självklart måste barnen som har luciatåget få fika. Dvs man får ha mål i mun och stå upp för sina barn helt enkelt.

Ja, att jobba för förändringar av sånt som fungerar dåligt är alltid vettigt. Men om man inte får gehör så är det knappast särskilt konstruktivt att hämnas och bete sig illa själv.

Tio minuter innan är det redan fullsmockat med folk så då skulle du då inte få plats.

Men som sagt här har det fungerat utmärkt att begränsa till två vuxna per familj då ryms alla och ingen behöver stå utanför.

Jag har aldrig ens haft en susning om att det skulle vara ett problem med för många släktingar på evenemang kring barnen. Aldrig någonsin har jag upplevt att folk inte fått plats! Självklart så ser man sämre om man hamnar längst bak i en sal men det handlar ju inte om några gigantiska utrymmen så man behöver kikare? Är det riktigt små barn som behöver mamma i närheten så kan det väl inte vara en trollkonst att låta mamma sitta längst fram och vara till hands? Är detta ett nytt fenomen som dykt upp iom att vi fått in andra kulturer där man kanske är extremt släktkära? 

Spontant kommer jag på:
- Prioriterade platser för x antal närmast anhöriga
- Försöka hitta en lokal som är anpassad efter hur många som kommer (kanske med föranmälningar så att man har en ungefärlig idé om hur många det är).
- Det kanske är något med själva arrangemanget som gör att det blir så, är problemet till exempel störst när man har en klass som håller avslutning eller när det är flera klasser som håller det tillsammans?
- Om man faktiskt har lagt lite energi på förberedelserna - sälja biljetter och inte sälja fler än det finns platser (och såklart två gratisbiljetter per elev så att föräldrarna får komma som vanligt)

Men det var ju bara rakt ur huvudet, det finns säkert flera idéer. Känns lite dumt att gå i lösningsmode på en gång.

Det är första gången jag hör talas om detta också. Det var aldrig några problem med detta under min egen skolgång, och aldrig när jag har varit och kikat på mina syskonbarns evenemang, och inte heller på sonens lussefirande.

Barnperspektiv? Okej.
Barnen ringer varje gång och frågar om jag vill med. DOM vill ha mig där.

Vi är en stor familj. Inte mycket vi kan göra åt. Vi är väldigt tighta också. Mina barn hade inte blivit så glada...
Vad är det för ställen ni håller till på om inte alla får plats?!

Javisst är det självklart. Och det är såklart tråkigt att det finns skolor som er, som inte ids ordna fina firanden för sina elever.
Men, som sagt, starta en föräldragrupp och försök få till stånd en förändring.

 
Om det är återkommande kanske de skulle kunna ordna så att man kan sitta lite mer upphöjt ju längre bak man kommer också.

Det finns ofta mycket som går att göra bara de inblandade vill.   

Detta borde inte ens vara ett problem.
Jag hade bara blivit glad om mina barns mor och farföräldrar var såpass engagerade att dom ville komma på avslutningar och liknande.
Är det en plats brist, ta upp det  med skolan så kanske det går att ordna större lokaler.
Ju fler desto roligare sägs det :)

Så att friska 40-åriga mammor ska få sitta, men gamla svaga morfar måste stå? Allvarligt, det gäller en skolavslutning eller Lucia. 20 minuter kanske? Det kan man väl stå som frisk förälder?

Känner mig träffad här då mina föräldrar varit med på i princip alla dotterns luciatåg och avslutningar sen fsk-tiden. Dock är vi inte typerna som bänkar oss längst fram utan vi har tagit plats där det finns.

Men hur kan vi veta vem som är närmast - en 17-årig storasyster eller en 17-årig moster som i praktiken nästan bor hos familjen? Är det skolans sak att avgöra, ur ett barnperspektiv?

Skolan ska ta hänsyn till säkerhet och sådant som maxantal ur brandsynpunkt samt de egna elevernas perspektiv. Och då kan man behöva begränsa av olika skäl, är inte helt ovanligt med uppmaningar som max två vuxna per barn.

Men att en vuxen förälder ska slippa stå upp på egna ben i 20 minuter är inte skolans huvudfokus och inte en anledning att begränsa. Inte heller att en 3-årig lillebror inte ser perfekt. Jättekul om man får till det förstås, men inte alls lika prioriterat som de egna elevernas upplevelse av dagen samt säkerhetsbiten. Och det man lätt missar som förälder är att hela avslutningsdagen/Luciadagen är krävande, inte bara stunden vid uppträdandet. Det är en annorlunda dag, med förväntningar, känslor, intryck, mycket folk hur man än gör, en jättesvår dag för några barn och en dag som är jätterolig för de flesta men som lätt leder till "överhettning" på olika plan. 

Bättre att personalen kan lägga sin arbetstid på att ta hand om de barn som lämnas tidigt innan avslutningen (och inte har föräldrar där alls) än att lägga tiden på att ställa ut stolar så att friska 45-åringar ska slippa stå. Och efter avslutningen när många barn gått hem och andra är kvar, kanske ledsna för att de är kvar och kompisarna gått, när rutinerna fallit och dagen ovanlig, DÅ behövs de vuxna i barngruppen för att skapa trygghet, lugn och se de barn som behöver en extra famn. Inte bärandes stolar. 

Bättre att hjälpa sitt barn att hantera det faktum att mamma kanske inte sitter längst fram, än att vara arg på skolan för hur man organiserar en avslutning, kan jag tycka.. 

Det här var tydligen känsligt.

Och svårt att förstå att en gammal farmor kan vara viktigare för ett barn än en mamma. Inte så vanligt, men de barnen finns och de har det nog jobbigt ändå utan att behöva få sin trygghet i världen portad från skolavslutningar...

Fyra klasser ger ändå kanske 60-100 elever och runt 120-200 föräldrar beroende på klasstorlek. Alla dessa kan inte sitta närmast och alla kan inte se perfekt om man inte har en riktig teaterlokal i skolan. I synnerhet inte om alla föräldrar dessutom har med sig några syskon. Det gäller en skolavslutning, inte en tvåtimmarsteater man betalat dyra biljetter för. Även om man begränsar kan det bli trångt, saknas sittplatser eller skymmas sikt och det får man nog bara tugga i sig. De som ska se bäst är ju BARNEN i skolan, det är deras avslutning. 

Och nej, skolans uppdrag är inte att lösa att alla föräldrar får bra sikt på en skolavslutning. Hur plättlätt du än anser det vara. Skolan ska utbilda barn och se till att barnen har en stimulerande och trygg fritidsverksamhet. Att föräldrar tycker att det är jobbigt att stå på en avslutning är helt enkelt inte skolpersonalens uppgift att lösa. Deras uppgift är att skapa en avslutning som fungerar för elevernas förutsättningar, behov och personalens förutsättningar att sköta sitt arbete med barnets bästa i fokus HELA dagen och HELA veckan före (och alltid). 

Den här tråden skrämmer mig. Så hänsynslösa trodde jag inte människor var. Hade det bara kommit två vuxna/barn hade även min dotter varit glad på sin sommaravslutning.

Självklart så sa jag inte så till mitt barn utan jag ljög och sa att jag hade sett henne.

Våra mor och farföräldrar bor inte hör min man kan ofta inte pga jobbet synd att dottern skulle straffas.

Fast tråden handlar ju om att alla INTE ryms. Att vissa föräldrar inte får plats för att några kommer med halva släkten.

Om alla ryms så är det ju ett ickeproblem och inte det som tråden handlar om

Nej, det är inte självklart att det är känsligt, för många är det bara en skolavslutning och inte mer än så. Jag jobbar på skola själv och vi har avslutning utomhus hela skolan på en gång, ca 400 elever, 50 lärare och alla föräldrar och syskon. Eleverna sitter klassvis på marken på sittunderlag eller står (beroende på ålder) och alla vuxna och syskon står, bakom alla elever dessutom. Alla kan inte se alla och alla ser inte sina föräldrar hela tiden. Men det brukar gå bra ändå.

Jag har inte alls svårt att förstå hur du menar, så det behöver du inte påstå med en massa frågetecken efter. Däremot håller jag inte med om att det alltid ska begränsas och att det viktigaste är att alla kan se varandra hela tiden. Ibland är det viktigt att begränsa och ibland inte. 

Det har du fått svar på många  gånger om i tråden. Alla barn är inte så lyckligt lottade att de har två föräldrar som står dem närmast i livet. En mormor kan vara viktigare än en mamma (eller bara levande, vilket inte alla mammor är), och för ett sådant barn finns det större bekymmer än att inte kunna se någon på en skolavslutning.

Begränsningar är en sak, men släpp gärna agget mot närvarande mor- och farföräldrar. Där får du helt enkelt tugga i dig att skolpersonalen har större insikt om några barns hemsituation än vad du har. Begränsa i så fall till ett visst antal per barn oavsett släktrelation, men VILKA en familj skickar har inte du med att göra.

Vill du dessutom dra med dig x antal syskon kan du ju tänka ett varv på de barn som inte har några syskon och kanske sörjer det, vad är det hänsynslösa med att ta med en lugn farmor istället för två gapiga 4-åringar som lika gärna kunnat vara på förskolan?

Jag som pedagog förstår fullt att man inte vill lägga sig i och avgöra vem som står ett barn närmast i en familj - en närvarande mormor eller en frånvarande pappa. Det är inte vårt uppdrag. Finns det flera sådana konflikter runt några barn, där exempelvis föräldrarna har delat på sig och knappt kommunicerar, där farmor är extremt nära och barnets stora trygghet och inte får svar från mamma om hon kan komma på avslutning eller inte, då är det väl bra om skolan kan vara smidig och tillåta alla. Det barnet har det betydligt tuffare än det lyckliga kärnfamiljsbarn som "bara" inte får se mamma på avslutningen. Det är tråkigt det också, jag VET, men det finns grader av sorger hos barn...