Separera med ettåring under pappaledighet - har panik

Tack för svar. Tyckte alltså det var bättre att barnet bodde hos mig så han får träffa både mamma och pappa varje dag. Han dagtid jag kväll och natt. Sedan kanske tvärtom på helgen då. Att jag har dag och han tar övernattning då.

Jag förstår att det är bäst och rättvist om vi har lika i framtiden men tycker man ska följa de rekommendationer som finns för så små barn.

Ägandet är snarare hans inställning kring pappaledigheten (att då är det hans tur) vilket jag inte förstår. Jag tycker vi har ett lika ansvar för vårt barn oavsett och anknytning är inget som man bara gör under sin föräldraledighet. Men det kanske förklarar hans frånvaro och oengagemang den tid jag varit mammaledig.

Kan tillägga att vi kommer fortsätta bo ihop tre av de fyra månader det gäller och att jag gått med på att försörja honom under tiden för stt han just ska kunna vara hemma. Men det har jag inte lust med om det innebär att han tänker att vår bebis ska bo gos honom.

Vad jag läst är det 1 år en natt. Två år två nätter/vecka. Inte vv förrän barnet är över tre eftersom de har svårt med minnesbilder. Man avråder även från tre/tre eftersom små barn inte klarar ständiga separationer.

Därför bör man inte köra på det bett boende, succesiv upptrappning med övernattningar been föräldrer som haft hand om barnet mest ska vara boendeförälder.

Jag tror absolut stt han har trygghet där och stt der kommer gå bra, men om der är ett boende som rekommenderas och man ska jämföra och välja en boendeförälder så är ändå mamman i det här faller en tryggare bas eftersom jag tagit hand om honom på ert helt annat sätt. Skulle säga 90/10.

Frågade om någon hade erfarenhet av hur familjerätt osv resonerar, inte personliga åsikter som alltid lyder "vaddå han har väl lika stor rätt". Barnets bästa råder. Men hur bedömer msn egentligen det?

Är det? Hur gamla då? Jag har inte läst rekomendation på 3/3 någonstans alls.

Riktigt så går anknytning inte till. Jag har tagit hand om ich Samsovigt samt ammar barnet dygnet runt i ett år. Jag kommer fortfarande vara hos barnet dagligen då vi bor ihop, ha semester mm. Sedan kommer jag vara mammaledig en månad till. Så barnet har fortfarande haft mer tif med mig ich jag har haft och kommer ha huvudsaklig omvårdnad. Den som haft hand om barnet mest har barnet störst anknytning till, inte senast föräldraledig. Den ena utesluter inte den andra. Och som sagt, vill ha delat boende men att det ska ske stegvis.

Tack för ett vettigt svar. Även om jag tycker det låter jobbigt med 2/2 och undrar hur barnet tar det flängandet. Individuellt förstås. Men vill verkligen bara finnas där för mitt barn och i det här fallet är inte pappans engagemang i närheten. Men han vill ha sin rätt utan att tänka på vad der innebär.

Nej. Jag kommer ju ta mammsledigt igen. Och som det ser ut nu kommer vi bo ihop hela pappaledigheten och han kommer träffa mig varje dag som alltid. Det är inte dagen som är det svåra. Det är övernattningarna som är känsliga. Det finns anledning att man

Råder barn att bo på ett ställe huvudsakligen.

Men hallå. Man har inte samma anknytning bara för att båda varit lediga. Det handlar om förälderns förmåga att ta hand om sitt barn, svara på dess behov, omvårdnad pch hur länge/mycket man gjort det. Dvs mamman i detta fall mer än pappan.

Jo, små barn under 3 år.