Jag och min sambo hade skaffat våran första katt (en hona), som vi, eventuellt lite sent (pga kliniken vi bokat hos stängde ner och vi har varken bil eller körkort), kastrerade hos en veterinär som inte heller sa att tratt var nödvändigt. Alla stygnen var interna och riskerna var minimala. Vi höll koll på katten som hökar precis hela dagarna, vi jobbade båda hemifrån i en vecka för att kunna ha koll på henne och såret konstant. Vi tog ner alla katt-träd till hennes stora förargelse eftersom veterinären sa att hon skulle undvika större hopp ner från höga höjder. Vi följde efter och LYFTE ner katten från säng och skrivbord dem första dagarna. Hon slickade på det litegrann men det såg ut att läka utan problem. Lördag, 8 dagar efter operationen, märkte vi mot kvällen att något stack ut ur såret. Vi fick panik, och ringde runt till veterinärer, men inget hade öppet annat än akutmottagningen i Bagarmossen. Fick väcka min mor mitt i natten som rusar mig och katt in till akutkliniken, mer och mer sticker ut ur såret desto längre tiden går, och katten kräktes även hemma troligtvis pga att bukfettet var vad som stack ut. Väl hos veterinären fick vi veta att detta är nåt som händer så sällan att det inte ens skrivs upp som en risk för honkastrering, och att en operation som eventuellt hade kunnat rädda hennes liv hade kostat oss 60.000kr, nåt som inte täcktes under någon försäkring vi hade kunnat skaffa, utan någon faktisk garanti att hon skulle överleva ändå. Det tog alltså från ca 21.00 på kvällen till 03.00 tills det att hon var borta, utan någon förvarning eller några tecken. Min älskade katt blev knappt ett år gammal, jag känner mig otroligt skyldig för att jag inte gjorde mer, trots att jag gjorde allt som jag blev tillsagd att göra och mer.
Jag kan inte säga om detta hade förhindrats av en body eller en tratt som hade förhindrat att hon slickade på det, men som nån som behövde sprida askan efter sitt första husdjur alldeles för tidigt och saknar henne mer än livet självt så skulle jag säga att det inte finns någon anledning att inte göra allt man kan tänka sig. Jag hoppas att ingen annan har eller någonsin kommer behöva gå igenom vad jag och min sambo behövde göra, men jag tror det behövs finnas skrivet att det här faktiskt händer, för det är nästan omöjligt att hitta nåt om på veterinärsidor som skriver om ingreppet. Veterinären som gjorde kastreringen på vår katt hade under sin långa karriär aldrig hört det hända förut.
Den här tråden kanske är långt död, jag vet inte, men jag kände att det måste finnas nånstans.