Resa eller begravning?

Min farmor dog för några månader sen. Då hade min bror två månader innan flyttat till USA. Han kom inte på begravningen trots att vi båda har stått farmor nära. Det var liksom inte rimligt att ta sig hem för att gå på begravningen.

Jag hade pratat med farfar och föräldrarna och förklarat och sen åkt på resan. Det hade nog din farmor velat. Det tror jag

Jag avskyr begravningar och går bara dit för andras skull. De skulle bli ledsna om inte jag visade att den här personen var viktig för mig och så vill jag ju vara där för dem.

Men om dina föräldrar har sagt så då tycker jag att du kan prata med din farfar och åka! Jag utgår mycket från min egen släkt när jag skriver och den är nästan obefintlig så det finns liksom inga andra barnbarn osv. Nu låter det ju som att det blir många och då blir det inte lika tydligt att en person är borta.

Farfar har "bara" tre barn och tre barnbarn så jättemånga är vi ju inte men andra släktingar kommer också vara där. Det är det att det känns som om jag är det barnbarn som står farfar närmast och han ville även att jag skulle prata i kyrkan, typ läsa en dikt, så det gör att det känns som ett extra svek. Men jag antar att enda sättet att bestämma mig på är att diskutera det med farfar, ännu finns ju lite tid kvar innan avbokningen måste vara genomförd...

Jag hade definitivt avbokat resan. Finns inte på kartan att jag skulle kunna åka iväg och ha kul på en resa samtidigt som en nära släkting begravs.

Håller med om att du bör prata med farfar, men gör det på ett sådant sätt att han inte blir ledsen för att du överväger att inte vara där (hur det nu ska gå till).

Men hur pratar man om det med honom? :(

Jag är också osäker på hur det skulle kännas att vara långt borta medan begravningen sker (dock är det ju ingen jordsättning). Samtidigt så kommer jag känna mig nere över att ha missat den här resan som vi längtat så mycket till. Känns som om jag kommer att vara ledsen oavsett hur jag gör och någon blir besviken på mig.

Har inget svar på det alls. Om jag föreställer mig att min man dog och skulle begravas och någon av våra nära släktingar skulle säga till mig att h*n tänkte åka på en resa istället för att delta vid begravningen hade jag blivit otroligt ledsen, också om h*n sa att h*n bara övervägde det. Däremot är det inte säkert att jag skulle reagera inför vederbörande utan istället gilla läget där och då. Jag hade nog haft svårt att acceptera det under lång tid framöver dock. Men du känner ju din farfar. Kanske han reagerar helt annorlunda?

Om du hade varit den döda släktingen, hur hade du tänkt?

Jag tänker som så att för den döde spelar det ingen som helst roll, jag hade inte blivit gladare för att fler satt och grät tillsammans i en kyrka. Om jag går på den här begravningen är det för min farfars skull och för min egen.

Du skriver att du kan få igen dina pengar om du avbokar resan. Innebär det att du har någon slags avbeställningsskydd? Då det rör sig om plötsligt dödsfall brukar en sådan avbeställningsförsäkring även täcka "medföljande resenär". Kolla upp detta noga och kolla även med din hemförsäkring.

Det bästa vore väl ändå om ni kunde båda boka om resan till ett senare tillfälle?

Jag hade valt resan. jag åkte på min farmors begravning, men när farfar skulle begravas två veckor senare (farfar dog samma dag som vi reste hem från begarvning) så kände jag att jag inte orkade och stannade hemma. Jag älskar och tänker lika mycket som om jag skulle ha åkt.