• Anonym (K)

    Varför får man inget tillbaka?

    Frågar aldrig barnen själva (din son och hans kompisar) om de kan få gå hem till varandra och leka? Och vad ger kompisarnas föräldrar för anledningar om sonens kompisar frågar om de får följa med honom hem eller om han får följa med dem hem?

  • Anonym (K)
    traveler skrev 2015-04-11 07:35:12 följande:
    Hej

    Vi brukar aldrig följa med/ta med någon efter dagis. Barnen är rätt trötta då och även jag. Utan det är helgerna vi pratar om.

    När jag skickat sms till någon av föräldrarna om vi kan leka så skriver dom "Ja. det skulle johan/erik/milo/etc tycka vore roligt". Ibland så säger de "Nja, idag har vi annat för oss, vi ska till mormor etc" och det köper jag fullt ut såklart.

    MEN. Det är just det att det alltid är jag som måste Lyfta luren. Om inte jag gör det så ses de aldrig och jag börjar tröttna på det
    Barnen kan iofs fråga även på helgerna. Är det du eller sonen som tar initiativen?
  • Anonym (K)
    traveler skrev 2015-04-12 20:08:06 följande:

    Hej allihopa

    Tack för svar. En liten fråga återstår bara, hur kommer det sig att föräldrarna ibland nappar på mina förslag? Det är det jag menar. Om dom tycker att det är en bra idé ibland varför hör de inte av sig just "ibland" då?


    Upplever du att det bara är andra föräldrar som beter sig så? För om inte alla så större majoriteten iaf av mina vänner håller också på så, att det alltid är jag som får fråga och ofta säger de bara nej eller ignorerar utan att ge någon anledning eller förslag på annat datum som passar dem bättre och det är inte ofta de hör av sig och tar initiativ tillbaka. Jag kan inte svara på din fråga om varför många håller på så, jag vill själv gärna veta det, men däremot har jag lärt mig att inte lägga mer energi på dem än vad jag kan hantera för att ändå må bra mentalt om de gör som de ofta gör.

    Så mitt tips till dig om du mår dåligt av allt det här är att istället för att förvänta dig att andra ska ändra på sitt beteende (tro mig, det kommer inte hända, jag har själv haft den förhoppningen), så lägg inte ner mer energi än vad du känner att du kan avvara utan att få något för det. Och lägg din energi på det som du tror har bäst chans att lyckas (tex om det är någon förälder som tackar ja lite oftare eller någon aktivitet/tid/veckodag som det brukar lyckas lite bättre med). Se det snarare som en positiv bonus de få gånger som det faktiskt går så som du hade hoppats.
Svar på tråden Varför får man inget tillbaka?