• Anonym (Jonna)

    Vad händer om vi separerar och bor 30 mil ifrån varandra med barn?

    Anonym (Undrar) skrev 2015-01-19 11:54:02 följande:

    Fast jag vill ju inte bli ensamstående men risken finns. Jag vill inte flytta nu och klara allt på egen hand. Jag vill inte vara själv under förlossning med mera.

    Sen om han motsäger och han får vårdnaden så hoppas jag att tingsrätten (eller vilka det är) ser dessa saker som jag ser att pappa är den som är minst ansvarig och som jobbar väldigt mycket och som kommer vara frånvarande rätt mycket. Detta hoppas jag kommer fram också.

    För det kan ju inte va så att pappan motsäger och så på en gång för han vårdnad och allt är frid och fröjd.


    Men alltså är ni inte gifta så får han ingen vårdnad alls om du inte självmant skriver på för just gemensam vårdnad och det måste man inte göra och inte innan födseln. Så skippa den delen tills vidare då så har du automatisk ensam vårdnad. Då kan du flytta bäst du vill utan tillstånd från pappan. Sen kan han ändå dra dig till rätten för att stämma på vårdnad och boende men den processen går inte snabbt alls (kommer ta flera månader, ett så kallat interimistiskt beslut kommer han inte få även om någon säkert kommer dilla med det här sen). Dessutom kommer de aldrig dra en bebis på några fjuttiga månader från den kanske ammande mamma som tagit hand om bebisen under den första tiden, många inbillar sig nog det men det sker bara om mamman skulle vara extremt olämplig.
  • Anonym (Jonna)
    Anonym (Undrar) skrev 2015-01-19 12:04:21 följande:

    Gud vad bra att du skrev detta, tack :) nu känner jag mig lugnare faktiskt. Men tänkte på, kommer dom inte fråga om vi ska ha delad vårdnad? Tänkte när man gör faderskapstestet? Eller kommer dom på mvc fråga det och så? För om det finns dom som frågar så kommer ju sambon vilja skriva under det direkt.


    Man går till soc och skriver på det och det göra inget faderskapstest utan de frågar vem som är pappa. Han kan registrerad som pappa men är ni inte gifta så spelar det ingen roll, du måste ändå ge honom vårdnad genom att skriva under på gemensam. Det räcker inte med att han skriver under på det, DU måste aktivt göra det också och skriver du på för egen vårdnad så får han ingen utan att dra dig till rätten. Lite skruvat egentligen men reglerna är ganska mossiga. Mvc sköter inget av det där, för min del har de bara tipsat om att man KAN skriva på allt detta innan bebisen är född om man vill men det är inget krav eller ngt de lägger sig i.
  • Anonym (Jonna)
    Kjell2 skrev 2015-01-19 13:08:03 följande:

    Frågan om vårdnad kommer komma upp. Hur kommer du hantera din sambo när han säger att han vill ha gemensam vårdnad?


    Det är inte alls säkert. Man diskuterar inte vårdnad och sånt med en barnmorska på mvc som inte har ngt med den saken att göra. Du lägger fram det som att det är rutin och så är det inte alls. För övrigt kan man ju alltid bara hålla med och så men ändå vänta med att skriva papprena till senare och då skriva på för enskild vårdnad om man nu känner för det då. En muntlig diskussion om saken i förväg är liksom ingen juridiskt hållande överenskommelse...
  • Anonym (Jonna)
    Anonym (ansvar) skrev 2015-01-19 13:14:12 följande:

    Så för dig får han ta ut större delen av föräldraledigheten för du försörjer gärna honom och barnet eller missuppfattar jag dig?

    Föräldrar behöver inte längre ha varit föräldralediga för att anses vara tillräckligt goda föräldrar för att få boende/vårdnad för sina barn.


    Fast säg att ts har enskild vårdnad och flyttar efter tre månader. Ingen tingsrätt i landet kommer slita ett ammande spädbarn på tre månader från mamman som tagit hand om barnet för att av rättviseskäl ge till pappan. Du kan ju låtsas det om du vill men det stämmer faktiskt inte. Möjligtvis om ts skulle vara en kriminell knarkare då men så verkar inte vara fallet...
  • Anonym (Jonna)
    Kjell2 skrev 2015-01-19 13:46:30 följande:

    Men vad TS när sambon i samband med faderskapsutredning mm vill ha GV?

    Självklart kan hon undvika att ta upp frågan och hoppas att sambon inte tänker men plötsligt kommer frågan upp.


    Ja då säger hon att hon vill ha enskild med tanke på att han hittills inte visat att han tänker ta det t ansvaret han pratat om. Inte svårare än så. Förstår inte vad det finns att "hantera"? Våldsamhet eller vad? Tjafs behöver man inte ens lyssna på om man inte känner för det. Ser verkligen inte problemet. Hade mannen betett sig bättre redan nu hade problemet inte uppstått så han har ju serverat sig detta helt på egen hand.
  • Anonym (Jonna)
    Anonym (Maja) skrev 2015-01-19 15:15:20 följande:

    Om de är i ett förhållande och hon vägrar släppa in pappan så får det rimligtvis konsekvenser. Med största sannolikhet lär pappan omedelbart stämma ts på vårdnaden och normen är gemensam vårdnad. Och så lär väl förhållandet ta slut också...

    Smartare är väl att redan nu samtala som blivande föräldrar om hur den första tiden med barnet kommer att se ut, hur pappan ser på sin roll som förälder osv. Ts bör ju prata med pappan om att hon oroar sig över att han inte kommer ta sin del av föräldraansvaret. De bör ju också prata igenom föräldraledigheten. Är pappan föräldraledig tidigt kan han ju inte bara hänga på jobbet och med sina vänner.


    Fast skulle det komma till att ts vill flytta 40 mil bort och separera så vill hon ju isf ha slut på förhållandet. Och att få igenom delad vårdnad om pappan stämmer henne i rätten är inte otroligt alls men den processen tar flera månader och som sagt, ingen tingsrätt någonstans skulle ta en månadsgammal spädis från mamma och skicka till pappa 30 mil bort bara för att mamman initialt skrev på för enskild vårdnad. Du kan ju tro det om du vill men det kommer inte hända så länge mamman tar hand om sitt barn. Att han inte har vårdnad till en början betyder inte att mamman "vägrar släppa in pappan" eftersom umgänge är helt skilt från vårdnadsfrågan. Jag vet flera par som valt enskild vårdnad för mamman för att de tyckt det varit smidigare så med föräldradagar osv. Par som alltså sedan ändrat vårdnaden till gemensam och inte har separerat. Så det är inga konstigheter. Sen kan jag hålla med om att ta bör ta upp detta med hans beteende redan nu i ett seriöst samtal men jag ser inga problem med att hon även planerar framåt. Om nu mannen skulle fortsätta köra sitt eget race och ts har skrivit på för gemensam vårdnad kan hon ju annars sitta där sen, fast med barnet 30 mil från sin familj och med en pappa som ändå skiter i sitt barn men vägrar skriva på för flytt bara för att jävlas typ. Så det är inget fel i att ha en plan B.
  • Anonym (Jonna)
    Anonym (Maja) skrev 2015-01-19 17:15:23 följande:

    Det jag menade var att man skriver ju på papper om faderskap och vårdnad direkt när barnet är fött. Och som jag förstod skulle ts först erfara hurdan pappa sambon är och sen bestämma sig för att lämna honom. Om hon förvägrar honom ansvaret (vårdnaden vilket vad vad jag menade med släppa in) direkt när barnet är nyfött lär hon ju inte få chansen att "testa" pappan då med största sannolikhet lär reagera på hennes agerande redan då. Risken är ju då att det tar slut på pappans initiativ även om det visar sig att han är en fantastisk pappa. Hon kan ju inte förvägra honom vårdnaden om den nyfödda i smyg.

    Därför menar jag att det är bättre att prata igenom situationen med honom nu än att sätta honom på prov sen.


    Ser inte problemet ändå. Om pappan fortsätter prioritera bara sig själv i kommande nio månader kan han knappast räkna med att ts skriver under då gemensam vårdnad. Ansvar för barnet har han ändå, det hänger inte på vårdnaden. Gör han slut så är ts fri att flytta var hon vill och igen, de kommer inte slita loss ett spädbarn från mamman av rättviseskäl. Det görs inte i Sverige idag så om hon bara verkar för ett bra umgänge under någon form sitter hon ganska säkert ändå.
  • Anonym (Jonna)
    Anonym (ansvar) skrev 2015-01-19 16:40:34 följande:

    En vårdnads- och boendetvist kan ta allt från 1-3 år. Det finns gott om tingsrätter som slutligen beslutar om att flytta barnen från en förälder som flyttat för att undvika en bra vardagskontakt med den andre, speciellt när föräldern inte ens är för umgänge varannan helg, lov, högtider mm.


    Mm precis. Ett barn som växt upp med sin mamma och knappt sett sin pappa kommer bara plockas från dagis och alla anhöriga denne växt upp med och skickas till pappan för att straffa ut mamman. Ja, verkar vara en lustig fantasivärld du lever i. Hänvisa gärna till faktiska domar om du ska verka trovärdig.
  • Anonym (Jonna)
    SchaefferBoy skrev 2015-01-19 18:35:45 följande:

    Något som kan fungera är ju att pappan har varannan helg nu och sedan när det är pappans tur att vara föräldraledig sina 280 dagar, så har TS varannan helg, sen efter det så blir det varannan vecka (självfallet med pappa som bf eftersom det är där barnet hör hemma i dagsläget).


    Barnet är inte ens att räkna som ett foster än och hör hemma där ts kropp är för tillfället. Testat att läsa lite noggrannare? Föds barnet i ts hemstad om hon skulle flytta dit innan barnet ens kommit ut hör det hemma där även om pappan bor 30 mil bort.
    Anonym (Hmmm) skrev 2015-01-19 19:56:12 följande:

    I ett sånt här läge ska barnen komma främst och inte vad man själv känner vart man nu vill bo. Barnen oav ålder har sin trygghet där med familj/vänner. En separation rubbar tryggheten & ev flytta 30mil bort , rubbar den ännu mera samt försämrar relationen med ena föräldern, det är inte rätt.

    Jag tycker du ska ta bort dom där tankarna på att flytta & försöka skapa dig ett eget liv på samma ort & ha barnet/barnen vv för barnets skull.


    Barnet är inte fött än så det påverkas knappast av miljön så tidigt.
  • Anonym (Jonna)
    SchaefferBoy skrev 2015-01-19 18:35:45 följande:

    Något som kan fungera är ju att pappan har varannan helg nu och sedan när det är pappans tur att vara föräldraledig sina 280 dagar, så har TS varannan helg, sen efter det så blir det varannan vecka (självfallet med pappa som bf eftersom det är där barnet hör hemma i dagsläget).


    Dessutom kommer mannen varken ha 280 dagar om inte ts ger honom vårdnad vilket hon inte tänker göra automatiskt. Och sen kommer ingen instans i landet verka för stt ett nyfött spädbarn ska ha umgänge varannan helg eller varannan vecka åt något håll alls, det förstår du nog själv om du tänker efter lite till.
  • Anonym (Jonna)
    Anonym (ansvar) skrev 2015-01-20 05:56:26 följande:

    Helt fel. Myndigheterna brukar anse att det ska vara umgänge minst 3-4 ggr/vecka så länga barnen är spädbarn.


    Mm. Och det lär nog bli genomförbart med en nyfödd bebis och 30 mil emellan.. Hahah, jisses.
  • Anonym (Jonna)
    SchaefferBoy skrev 2015-01-20 06:03:22 följande:

    Bara en formalitet. Ingen tingsrätt i världen kommer neka en biologisk pappa gemensam vårdnad utan väldigt legitima skäl. Självfallet kommer instanserna verka för att barnet får en bra kontakt med sin pappa också. Det står lagfört i lagboken att de ska göra detta. Du är lite tappad om du tror annat. Läs på lite kring vad myndigheterna har för uppdrag vettja.


    Ja nu är det så att pappan har NOLL vårdnad om inte mamman GER honom den frivilligt. Gör hon inte det kan han bara få det genom att dra det till rätten och det tar månader och ibland år att slutföra en sådan process. Efter att den är klar kan vårdnaden mycket väl bli gemensam, det har jag aldrig förnekat men eftersom umgänge inte har ett piss att göra med vårdnaden så kommer det inte göra någon skillnad. Ett ammande spädbarn kommer inte skickas ensam till pappa 30 mil bort för några dagars umgänge, det kommer inte att utdömas något sådant och du är ju helt tappad om du tror det. Så, om ts väljer egen vårdnad och flyttar innan barnet är fött eller strax därefter har pappan noll nada att säga till om och barnet kommer inte hamna hos pappan på 100% när tingsrätten sagt sitt. Däremot kommer någon sorts umgänge att upprättas men det kommer inte bli tal om något sorts växelvist boende för en bebis på några månader. Tror du verkligen det på riktigt? Underhållande isf.
Svar på tråden Vad händer om vi separerar och bor 30 mil ifrån varandra med barn?