Vad händer om vi separerar och bor 30 mil ifrån varandra med barn?

1. Förälderns sociala nätverk 30 mil bort spelar ingen roll, och inte heller att föräldern bor i villa, jobbar och har inkomst.

2. Föräldern har kvar tryggheten i barnets kompisar och grundtrygghet och att föräldern arbetstränar och är deprimerad är inget skäl att barnet ska flyttas. Många med allvarligare psykiska problem och utan inkomster, som lever på soc, har barnen boende hos sig.

Man ser det alltid utifrån barnets bästa.

Är barnet uppvuxet i Örebro, så kan inte du - vid en separation - ta barnet med dig tillbaka till Sthlm (oavsett om barnet föddes i Sthlm, Örebro, Kiruna eller Kina).

Det innebär ju att du river upp barnet från dess trygghet och fasta punkt. Från skola och vänner.

Vad har det med pappan att göra!?

Skit i farfar, farbror, osv.

Men pappan finns ju!

Fast mamman tycker tydligen att det är viktigare att hembyn tar hand om deras barn än att pappan får vara med och göra det. Obegriplig inställning att så lättvindigt förvägra barnet sin vardagliga kontakt med sin pappa. 

Jag hoppas det inte finns något barn än i TS förhållande, och att hon absolut inte skaffar det med sin sambo utan som någon annan föreslagit - flyttar hem och skaffar barn med någon som hon kan tänka sig få vara delaktig i barnets framtid. Eller väljer insimination om hon vill ha ett "faderslöst" barn.

En sak är att flytta några mil så att barnet fortfarande kan ha en tät kontakt med sin andra förälder. Det är lite skillnad att flytta 30 mil och begränsa kontakten till några gånger i månaden samt telefonkontakt, det inser väl även du? Då behöver man inte aktivt motarbeta, avståndet sköter det åt en.

Nej, man ska verkligen inte offra hela sitt liv, men man har heller inte rätten att utesluta den andre föräldern hur som helst.

I det här fallet så kanske det är så att TS, för sitt eget måendes skull, ska flytta till sin hemstad och börja må lite bättre och låta barnet stanna hos pappan, som vad vi vet, inte mår dåligt utan just nu kanske är den som bäst är lämpad att ta hand om barnet.

Om TS anser att det är helt ok att barnet har den relativt glesa kontakten med sin pappa så tar jag för givet att hon anser att den kontakten räcker för barnets relation med henne också.