Snart orkar jag inte mer...
Låter inte som om ni har några MEGA-krediter. Visst, det ska betalas tillbaka... Men jag hade en kort-kredit som jag bara behövde betala ränta på. Den var dyr, men jag kunde vänta med att betala tills jag hade råd (då jag också var student).
Din sambo verkar inte ta något ansvar för era utgifter alls. Hade han inte kunnat få ansvaret så kan du be honom om pengar när det behövs? Så får han ju lösa det. Och då kanske han inser att han måste jobba.
Och ert barn verkar ha omsorg? Där har han 15h/vecka (eller är det mer i er kommun?) som han kan sitta och tigga utanför Apoteket om han så vill. Men en inkomst ska han ha i alla fall.
Mitt förslag är att ni delar er ekonomi. Du ger honom en lapp där du skriver upp allt han är skyldig dig för de senaste månaderna. Halva hyran, hälften av matkassan, busskort, halva barnomsorgen osv osv osv. Så får han se sina egna siffror, för dem har jag uppfattat att han inte har någon koll på. Just nu är han en belastning och inte en av föräldrarna i hushållet, därför borde han överväga att skaffa ett eget boende.
Jag köper absolut din förklaring om en 30-års kris. Men som du säger är det inget försvar utan bara en undanflykt.