Pappan är ett egoistiskt as, inte tu tal om saken. Samtidigt så är moderns inställning märkligt. Vaddå inte orkar ta ensamt ansvar sex veckor i sträck? Om pappan försvann helt då? Dog? Vad gör man då? När man skaffar barn måste man utgå ifrån att man har 100% ansvar för dem.
Rent spontant tänker jag, att män i alla tider har rest ut i världen som krigare, sjömän, upptäcksresande o.s.v. - och deras fruar har fått stanna hemma och ta hand om barnen och hålla ställningarna i hemlandet. Du är alltså inte den första i världshistorien, om det nu blir så, och hans önskan att åka är inte på något sätt märklig.
Jag kan tycka att det är synd om du förstör detta för honom, om det är viktigt för hans karriär. ÄR det det, så kommer ju även du och dina barn I LÄNGDEN ha glädje av att han får åka, eftersom det kommer att ge er högre socioekonomisk status, och i förlängningen bättre framtidsmöjligheter för barnen.
MEN sedan kan det ju finnas väldigt speciella skäl som talar emot det, t.ex. att du är sjuklig och saknar all avlastning, och absolut inte klarar av att ta hand om ditt barn själv. Då går ju det före förstås, för han kan ju inte lämna sitt barn med en person som kanske inte kan ta hand om det.
Men vad tycker du själv då - vi ska inte ha några FN-trupper? Svenskar ska inte delta i upptäcksresor (i den mån det fortfarande finns några), inte klättra i berg, inte skida till Nordpolen eller upptäcka Amazonas djungler? Inte vara sändebud eller medlare i internationella konflikter? Inte vara sjömän eller sjökaptener (på civila fartyg eller i flottan)? Inte vara piloter eller flygkaptener? Inte vara operasångare eller andra typer av musiker, artister eller underhållare som drar på turné? Inte få vara författare som skaffar sig inspiration på plats i andra länder? De får BARA sitta hemma och byta varannan blöja på barnen?
Inte undra på att vi är på väg ner i alla internationella jämförelser...