Vi runt 30 som plussat för första gången!

Aha, men om det inte är några konstigheter så hör man ju oftast inget. Det är nog mer att de säger till om de hittar något avvikande! :)

Nja det är nog lite allt möjligt, illamåendet är en del av det men jag har fortfarande inte repat mig från matförgiftningen, låg inne med dropp 2 dar förrförra helgen. Var jättedålig i en vecka och det har varit svårt att börja äta igen efter det, sen är jag ganska nydiagnostiserad med celiaki (magtarmsjukdom som ger glutenintolerans) så jag hade problem med mat redan före plusset. Så det är nog en kombo som gör att mat är lite jobbigt just nu!

Men clementiner innehåller ju mycket bra grejer o jag äter massa kosttillskott så det är ingen fara för fostret iallafall :)

Du är så välkommen så :)

Nej vi pratar bara här, än så länge iallafall, kanske blir på fb sen med men än så länge är vi många som är före v.12 så det är så tidigt ännu!

Härligt med RUL, hur kändes det? :)

Har du börjat få en synlig kula på magen nu?

Jag känner mig åksjuk KONSTANT! Och värre blir det när jag sitter i en bil.. Isglass hjälper en del mot illamående har jag märkt, jag som försökt hålla mig ifrån socker men hellre några isglassar än må skit! 

Lite blödningar under graviditeten ska inte vara ovanligt eller farligt, har du ont i magen samtidigt kan du ju alltid ringa BM och kanske få en undersökning men bara blödningar är oftast inget att oroa sig för :) 

Jag känner mig åksjuk KONSTANT! Och värre blir det när jag sitter i en bil.. Isglass hjälper en del mot illamående har jag märkt, jag som försökt hålla mig ifrån socker men hellre några isglassar än må skit! 

Lite blödningar under graviditeten ska inte vara ovanligt eller farligt, har du ont i magen samtidigt kan du ju alltid ringa BM och kanske få en undersökning men bara blödningar är oftast inget att oroa sig för :) 

Vad mysigt! :)

Jag är i 6+5, MASSA symtom och vul på måndag!

Jag önskar att vi redan haft vul så man visste att det var ok där inne, vi är på väg till en familjesammankomst där det kommer serveras mat som jag verkligen INTE klarar av nu sen jag blev gravid :(

Hade velat berätta så jag slipper sitta o lida och hålla allt för mig själv hela dagen men det känns som ALLDELES för tidigt :/

Välkommen! :) Kul att du kommit lite längre (Blir så avis på alla som passerat v. 12 redan hehe) 
Skönt att illamåendet lagt sig, lääängtar tills den dagen!Jag vet inte heller hur jag ska göra, latat till mig rejält senaste året pga en massa saker (sjukdomar, schema och annat) och det enda jag vill är att träna, men vet inte vad jag vågar träna för nåt! Ut och gå funkar inte så bra då jag har problem med knäna och de behöver funka felfritt när jag jobbar. Simma vore kanske bra, men vill inte göra det själv och mannen är nog latast i världshistorien när det kommer till träning ;) 

Är det förresten någon annan som känner typ konstant träningsvärk i magen? Eller ont i magen som om man hållt sig väldigt länge? Det går i vågor och skiftar mellan dessa! Knäppt.. 

Var på SpecialMödravården igår och blev inskriven istället. 
Vanliga Mödravården vågar inte ha kvar mig hehe.. 
Har en del sjukdomshistorik och är född med en kärlmissbildning som de vill ha koll på då det påverkar både propprisken, blödningsrisken och hjärtat. Så det känns ändå skönt att de vill ha stenkoll :) 
Ska börja med Levaxin med nu då de upptäckte att sköldkörteln inte riktigt ville vara med längre! Så nu kanske jag kan sluta frysa, orka vara vaken mer än några timmar åt gången samt gå UPP lite i vikt för fostrets skull istället för ner som jag gjort de senaste veckorna! (Det är väl typiskt va, när Moder Jord ger en ett legitimt klartecken att få gå upp i vikt nä DÅ plötsligt går man ner som tusan istället! Vart var detta för några år sen när man bantade halvt ihjäl sig?? Haha) 

Under VULet i måndags fick vi se ett litet, liiiiitet hjärta ticka vilket var häftigt, det ÄR ju faktiskt något där inne! 
Dock hittade de även en cysta på 9x9 cm (gigantisk) i ena äggstocken så nu är remiss skickad till specialgyn, de kan ju inte operera bort den nu när cystan delar på platsen så får se hur de gör.  
Samtidigt som det känns jäkligt konstigt att det är en SÅ stor cysta där inne så känns det skönt att veta, har haft jäkligt ont just där och inte riktigt förstått varför och den ligger och trycker på urinblåsan vilket gör att jag får så sjukt ont i magen när jag är kissnödig! Skönt att veta varför det gör så och att det inte är något farligt, det var en snäll cysta :) 

Oj vad långt inlägget blev nu! Hur går det för er? Har alla gjort VUL/varit på inskrivning? 

De flesta cystor blir mellan 1-5cm och spricker av sig själva, att min inte gjort det vet dom inte varför men det händer ibland för vissa sa dom. Den kan absolut även växa sig ännu större men den kan inte vara farlig för fostret eller ta plats från den utan läkaren sa att det enda är att det gör ont på mig. Så det känns skönt :)

Ooh du får berätta sen hur det var! Klart där är något :)

Himla häftig känsla att se hjärtat alltså, man ser ju i övrigt bara konturer på någon liten klump där inne men att hjärtat fladdrar ser man! :)

Wohoo! Jag sa ju att det skulle gå bra ;)

Ååh v 10, lyckos!

Yay vad härligt! Grattis :D 

Jag har fått utskrivet Fragminsprutor idag, det var det värsta som kunde hända då jag HATAR Fragminsprutor!! :(

Man måste ta dom själv och sätta en spruta i sin egen mage/lår och det måste göras långsamt.. Hade det i 3 veckor för några år sen och fick panikångestattack när jag skulle göra det och hyperventilerade så jag fick ta hjälp av en vän som är ssk som kom förbi mig VARJE dag och gav mig sprutan alla veckorna.. Det var den enda lösningen! Blir lite svårt att hålla på så i 9 månader så när läkaren sa att jag skulle få Fragmin fick jag panik och ångesten kom tillbaka.. 

Nu på kvällen tog jag första sprutan, efter en ångestattack, mycket tårar och mannen som övade på en banan strax innan sen gjorde HAN det! Jag trodde absolut inte att jag kunde ha honom som hjälp då han tycker att sprutor är jätteläskigt och skakade om händerna, o det hjälpte ju inte att jag gråtit precis innan liksom.. Men han fixade det så JÄVLA bra! 
Han tyckte det var jobbigt att göra mig illa (det gör ont som tusan) men jag överöste honom med kärlek efter att det onda gått över <3 
Jag har den bästa mannen i hela världen! Han överraskar mig varje dag med hur fantastisk han är! Nu kan jag släppa mycket av ångesten kring sprutorna och glädja mig åt graviditeten igen :) 

Förlåt för långt inlägg ;) KAN vara lite hormoner inblandat i det hela haha