Vi runt 30 som plussat för första gången!

Tänker på dig denna veckan Fiiaa! Hoppas du är okej! <3

Testa att byta till Duroferon istället kanske? :) 

Eller Blutsaft om man tål den är ju också bra! 

Åh nej! Håller tummarna stenhårt!! 
Vet två andra som råkat ut för samma, så länge de håller sig stilla och får hjälp av vården så har det vänt och de börjar må bättre och sd har avstannat, slemproppen återbildas så det är inte försent! Stor kram!! <3 

Oh jösses!

Grattis till er son!! <3

Hur mår du?

Menar du ringa en gång för mycket än en gång för lite? ;) 

Ja vi känner våra kroppar bäst och det är lätt för den som svarar i telefonen att tänka utefter vad som är "vanligast" eller att de stött på några hysteriska hypokondriker som gjort dem skeptiska till de som faktiskt måste ha hjälp så man ska stå på sig! :) 

Härligt att höra att han blir starkare för varje dag <3 Håller tummarna att allt fortsätter gå framåt, han låter onekligen som en riktig fighter! 

Menar du ringa en gång för mycket än en gång för lite? ;) 

Ja vi känner våra kroppar bäst och det är lätt för den som svarar i telefonen att tänka utefter vad som är "vanligast" eller att de stött på några hysteriska hypokondriker som gjort dem skeptiska till de som faktiskt måste ha hjälp så man ska stå på sig! :) 

Härligt att höra att han blir starkare för varje dag <3 Håller tummarna att allt fortsätter gå framåt, han låter onekligen som en riktig fighter! 

Vissa har tur hehe, men risken finns ju att allt börjar senare för er o då kommer ni få äta upp att ni varit oroliga för det innan ;)

Så NJUUUUT av att ni får må bra! :)

Grattis!

Vi gjorde KUB då jag är född med en kärlmissbildning, den tros vara en genmutation som sker under tidig graviditet så ville kolla att bebisen verkar frisk.
Den är inte bevisat ärftlig men man vill ju ändå kolla allt man kan :)
 
Var inte så orolig för t ex Downs egentligen men man gör ju en fosterdiagnostik på KUBundersökningen också :) (Räknar fingrar och tår, kollar ryggraden, så alla lemmar är rätt storlek och att bebisen ser normal ut i övrigt liksom).

Tror vi fick 1:22.000 för Downs och 1:29.000 på dom andra. 

Funderar du på att göra den? 

Härligt med RUL! :D Alltid så mysigt att få se in till sitt lilla pyre! 

Det känns alltid tråkigt att bli flyttad åt "fel" håll men som du säger så spelar det ingen större roll i det stora hela! Dessutom är ju BF bara en riktlinje, bebisen kan komma med två veckors felmarginal, åt BÅDA hållen hehe.. :) 

Hur mår du i övrigt då? 

Här är det som vanligt, är i v. 28 nu och är sååå less på att vara gravid.. Längtar efter bebisen och med foglossning, ischias, hormonpåslag som förändrar humöret, noll sexlust, 3 blodproppar hittills så är det inte så kul att bara gå hemma iheller..

Går till en kurator för att kunna hantera att jag är rädd att inte överleva antingen graviditeten (pga propparna) eller förlossningen (propprisk/strokerisk/förblödningsrisk). Läkarna har NOLL koll känns det som och förhalar hela tiden att ta beslut om det blir vaginal födsel eller KS. Ingen verkar veta vilket som är säkrast i mitt fall vilket är väldigt psykiskt jobbigt. 

I de flesta landsting så gör de bara kub-test om man är över 35 eller har en nära släkting med kromosomfel.

Jag bokade in det hos privat barnmorska istället, kostade lite men är man orolig är det värt det :)

Nej det är ju inte bara blodprovet som ska göras utan fosterdiagnostiken på ett ultraljud också, de siffrorna som mäts fram under ultraljudet (de mäter nackspalten och lite annat) räknas ihop med blodprovet och då får de fram en siffra. Det är inte alla Mödravårdsmottagningar som har den expertisen att kunna göra det ens. Du får fråga din BM men om de inte erbjuder det så har du ju iaf valet att göra det privat, ta reda på det innan det blir försent som charlotta skrev! 

För mig (Göteborg) kostade det 1900kr att göra hos privat. 

Jag gjorde inte KUB för att utesluta just Downs utan för att få en ingående fosterdiagnostik tidigare än RUL, är själv född med en kärlmissbildning och ville att att en professionell skulle gå igenom varenda millimeter på vår lille så för mig var det värt dom pengarna :) 

Ååh välkommen tillbaka Lisen! (Och grattis till ny plusset!) :) 

Håller tummarna stenhårt för dig, nu är du värd en lugn och mysig graviditet efter allt ni varit igenom! Kram 

Ja, längtar så mycket tills det är över! :( 

Hur är det med dig? 

 

Jaa det var nog ett "freudian slip" Leonas, du är SÅ välkommen hit, hoppas det blir snaaaaaart! <3 

(Och läs inte för mycket om mina graviditetsproblem, de flesta har det inte såhär så bli inte bortskrämd hehe.. Mina barnlösa vänner kallar mig en vandrande reklampelare för preventivmedel just nu, haha!) 

Jag har också funderat på om bebisen hör när katten spinner, men jag har läst att ljudnivån inne hos bebisen (bakgrundsljud från våra tarmar, hjärta osv) går att jämföra med en högtrafikerad väg så jag undrar om så låga ljud går igenom. Men jag hoppas att dom hör! Hade varit mysigt om de redan nu vande sig vid ljudet av katt och kanske t.o.m lugnas av det dova spinnandet <3 

Är också i v.33 nu, funderar mycket på förlossningen då det varit mycket oklarheter om vilken förlossningsmetod som skulle vara tryggast för mig. Har fortfarande inte fått beslut men det kommer nästa vecka. 
Funderar också på vad bebisen är för en, vad blir det för personlighet, vem kommer han vara mest lik? Och så tycker jag att man funderar mycket på ens relationer till familjen och sin egen barndom, man vill ju det bästa för sitt barn och det som var dåligt under ens uppväxt vill man ju göra ALLT för att ens egen inte ska behöva vara med om! 

Jag ska packa skötväska och det som går av egna bb-väskan om två veckor (vi är mitt i en flytt) men hade jag varit du hade jag gjort det nu, det ingår liksom i den mentala förberedelsen känner jag. Kan kännas skönt att ha det gjort och färdigt! :) 

Hur mår du annars? Har du känt av sammandragningar? 

Har bebisen fixerat sig? :) 

Ja det är BM som kollar om den fixerat sig, det brukar för förstföderskor ske runt v30-35 typ. :) 
Min är fortfarande ruckbar (ej fullt fixerad) men har legat med huvudet ner typ hela tiden så han lär inte hamna i säte iaf! 

Har en sjukdomsbild som gör att de först sa att det skulle bli KS, men i v.28 började de prata om att vaginal "kanske" var bättre men narkosläkaren vägrade ge ryggbedövning.. 
Så då började en kamp om att få ett medicinskt beslut baserat på fakta om vilken metod som faktiskt ÄR säkrare för mig, det kändes inte okej att de sa "kanske" och bara gissar sig fram.. Det handlar om mitt liv liksom! 

Är i övrigt inte rädd för förlossningen, oavsett metod, så länge de har medicinsk fakta bakom sig när de fattar beslutet. Säger dom att en vaginal är det som ger mig störst chans att inte få komplikationer eller i värsta fall inte klara mig, DÅ litar jag på det och på att kroppen löser det övriga med förlossning som ändå är det "naturliga". 
Blir det kejsarsnitt litar jag på att läkarna är duktiga och har gjort det förut och löser de eventuellt komplikationer som det kan ge. 

Det är klart att man funderar på hur förlossningen blir, men jag tror att man ska FÖRSÖKA om man kan att inte måla upp en bild över hur man tror att det ska vara eller gå och bli rädd. Nervös är man ju såklart ändå, det är något helt okänt för en som man aldrig varit med om, men rädd eller orolig är onödigt att vara i förväg, man lånar bara lycka från sin nutid genom att oroa sig för framtiden :) 

Vet fortfarande inte vilket det blir. Har dock fått veta att oavsett metod så får jag ingen ryggbedövning, så antingen blir det helt sövt snitt (vilket känns himla jobbigt, missa bebisens första timmar) :( eller föda vaginalt utan bedövning, inget av det känns särskilt lockande men gick iaf en förberedande Profylaxkurs igår med maken för att lära mig hantera/andas igenom smärta. 

Hade massa förvärkar torsdag till lördag förra veckan och var inne en tur till akuten och fick Bricanylspruta i låret för att försöka stoppa dom. Tror det är yttre stress och lite överansträngning som orsakade det så försöker hålla mig väldigt stilla och lugn nu så han inte kommer för tidigt! Fixering känner BM genom att försöka rucka på bebisen genom magen, känns lite när de gräver omkring men det är bra att veta om bebisen ligger rätt. 
Om bebisen har sjunkit ner riktigt långt ner i bäckenet och inte går att flytta så är den fixerad och kommer hålla sig så tills förlossningen :) 
Det är inte så skönt när bebisen har fixerat sig, man känner ofta hur den ligger låååångt nere i bäckenet och det ilar ofta i blygdbenet och ut i snippan och man får gå långsammare och jag känner ibland att jag får "Knipa" när jag går eller när bebisen hickar (huvudet dunkar mot insidan av underlivet) för jag får en känsla av att "tappa" bebisen annars haha! :P 

Hej tjejer! 
Jag har inte varit så aktiv här de senaste veckorna, jag hade ju BF den 10 Juni men vår lille kille bestämde sig för att kika ut redan i 35+4 den 11Maj så har varit fullt upp här! 

Vattnet gick halv tolv på natten på söndagen och 16.03 var han ute. Han föddes på samma dag som jag skulle till läkaren och få veta beslut angående förlossningsmetod (det var jag som har massa problem med blodproppar osv..) så det hanns inte med hehe, vattnet gick som sagt och värkarna kom strax därefter med 3 min mellanrum direkt.

När jag kom in till special-förlossningen sa de att de inte ville stoppa det när man är i aktiv förlossningsfas utan det gör mer skada än nytta, de frågade mig vad jag kände ang förlossningsmetod, jag skulle inte få annan bedövning än lustgas pga förstorade vener i ryggen och allergier. Kände mig mest chockad över att han var tidig så kippade fram mellan värkarna typ "jag bryr mig inte hur, han ska bara uuuuuut!" Haha.. Och då beslutade de att vaginal födsel var bäst. 

Det gick bra efter omständigheterna. Jag hade velat ha MYCKET mer smärtstillande egentligen hehe men profylaxkursen var GULD, min man var ett otroligt stöd och använde alla tips han fått under kursen om hur han skulle massera och hjälpa mig att försöka slappna av! <3
Jag fick en propp (eller flera små) i huvudet precis som vi befarat med syn- och hörselbortfall under några dagar men hade tur ändå då propparna inte var stora och inte satte sig i hjärnan utan i de små kärlen mellan ögat och örat. Lite extra blodförtunnande så blev jag återställd rätt bra. Har fortfarande lite dimmig syn på ögat men annars mår jag bra :) 

Bebisen mår bra också, han var lite trött i början men efter två solningsdygn så blev han piggare och nu ammar han själv och är som vilken bebis som helst (fast lite mindre) trots en månad för tidigt ute! :) 

Tack! :) 
Ja trots att vi haft honom i tre veckor redan så känns det fortfarande overkligt att vara mamma och att vi har ett litet barn hemma. När vi lämnade BB kändes det som att jag stulit honom haha! 

Han har hetat Arthur sen jag var i v.20 ungefär, och det passade även när han kom ut som tur är så vi skickade in papprena till Skatteverket direkt när vi fick hem dom :P 
Känns skönt att det är klart! 

Någon annan som börjar komma nära BF?