Pappan har stämt mig - växelvis boende för en 1-åring??

Borde inte de 22 dagarna i månaden som barnet är med dig vara för mycket då också?

Borde inte ett sådant litet barn ha en fast punkt att förhålla sig till, och sedan fasa över mer och mer till växelvis över en längre tid?

Växelvis boende rekommenderas inte förrän runt 3 års ålder så jag tvivlar på att pappan får igenom detta.

Då kan du väl ta upp den punkten med pappan att du hellre ser att du har barnet 8 dagar i månaden så att barnet får en fast punkt hos pappan.

Enligt www.socfamratt.se/vardnad/boende/54-vbau/vardnad/1691-aer-vaexelvis-boende-bra-eller-daligt-foer-barnet så verkar inte växelvis boende ovanligt för vädigt små barn, och att växelvis boende är bra för barnen.

Hur kan ni tycka att det är bättre att ha barnet hos någon som inte har någon inkomst, lever på bidrag och som dessutom inte lyft ett handtag eller gjort ett skit för barnet sedan det föddes? Om man nu ska ha en fast punkt borde den ju falla på mig...

DU har inte ett barn på c.a. ett år. Du OCH ditt ex har ett barn på c.a. ett år. Barnet har rätt att vara med sin far halva tiden.

Om det är så antar jag att det döms så att mamman blir boendeförälder fram till 3-årdålder (men med umgängesrätt för pappan) och därefter delat boende.

Ja, då har väl JAG ett barn? Vart skrev jag att det bara var mitt barn?

Den informationen fanns inte med i trådstarten så det har vi inte kunnat tycka något om.

Jag citerar: " Han träffar barnet varje dag."
Förutom detta så sover barnet där 8 nätter i månaden.

Separerade från min sambo på barnets 1-års dag (tragiskt men ...). Innan dess har han haft hand om barnet ca 1 timma i veckan, då jag tjatade till mig hjälp.
När vi separerade så skulle han "minsann ha 50/50". Självklart sa jag, men vi får ha någon typ av upptrappning. Och det hade vi.

Körde 2-2-3 nätter direkt, dvs att han tog över 50% av nätterna (gissa vad glad jag blev att få äntligen sova en HEL natt). Första och andra veckan träffade jag barnet 6 dagar i veckan (även på hans dagar), andra och tredje 5 dagar i veckan osv tills barnet vande sig att vara med pappa och inte träffa mamma så ofta.

Det har varit lite jobbigt första månaden men det är bara att hålla på rutinen så vänjer sig barnet snabbt och förlorar inte tryggheten, samtidigt bygger upp ett band till pappan. Detta funkar för oss då vi bor nära och pappan bor kvar i barnets hem. Ingen dagis än så inga stora förändringar på en och samma gång.

Han är en underbar pappa nu, sådan som jag önskat han kunde vara under vår tid tillsammans. Så släpp kontrollen och oron, det kommer att bli bra så länge ni båda tror på det och gör det bästa för ert barn!
Vissa behöver utöva sin föräldraroll i ensamhet för att själva känna att de klarar det, och DET GÖR ALLA!

Håll inte barnet ifrån pappan. Växelvis boende funkar men med täta överlämningar (dvs inte vecka-vecka direkt) så länge ni båda jobbar på det och har en genomtänkt upptrappning till det. Om barnet redan klarar av 8 nätter hos pappan så blir inte 15 något större problem efter en upptrappningstid.

Ursäkta, missade att ge ett konstruktiv svar :)

Att han stämmer dig på boendet ska ju mycket till att det förändras om inte ni kommer överens om det. Speciellt då barnet tillbringar mer nätter hos dig än hos honom. Visar det sig däremot att du inte tillgodoser barnets behov av att träffa den andre förälder så kan det komma till en utredning om vart barnet ska bo (vet detta med säkerhet).

Att han är arbetslös, har ingen inkomst mm betyder inte att han är dålig förälder! 

Förmodligen så kommer rätten försöka få er att komma överens via samarbetssamtal. Gör ni inte det så kan de döma till nåt umgängesschema sett till barnets bästa, dvs en upptrappning över tiden från 8 nätter till 15.

Boendet: om ni bor nära, och vet var barnet ska gå på dagis och liknande så är det ganska oviktigt vart barnet är skrivet. Ni kan fortfarande få alla viktiga brev gällande barnet skickade till båda. Om han kan få ett bättre ekonomi av att ha boendet varför inte låta honom ha det en period (ni kan avtala om detta hos familjerätten, att ni ser över boendet varje år) om inte du behöver det ekonomiskt?

Om han ändå är arbetslös och du jobbar så är det väl jättebra om han tar barnet mer än han gör nu?!

Om han träffar barnet varje dag och har barnet 8 nätter/månad kommer inte barnet fara illa av växelvis. Självklart med upptrappning då.

DU kanske kommer tycka det är jättejobbigt men det är något DU måste jobba med och inget som varken pappa eller barn ska bli lidande av.

Pappan vore ju en ypperlig boendeförälder som arbetslös. Inga långa dagar och veckor på förskolan är exempelvis guld värt för ett så litet barn. Ni skulle ju kunna köra att han tar veckodagarna och du helgerna ett tag exempelvis. Efter en upptrappning av umgänget såklart. Förhoppningsvis kommer han inte alltid att vara arbetslös och ni kan ju komma överens om ett nytt umgängesschema den dagen han väl får ett arbete. Eller era förutsättningar förändras på något annat sätt.

Då så, är det inte bättre att barnet får begränsad barnomsorgstid istället för 50 timmar per vecka som det väl blir när du jobbar? Och du ska försörja barnet efter förmåga, precis som pappan, oavsett hos vem barnet bor. Så du kan väl betala ett bra underhåll?

Växelvis kan fungera även på ett litet barn - det behöver ju som sagt inte vara varannan vecka.
Det system som det talas om ovan, sk 2-2-3 är ett bra alternativ.
Det är varannan vecka som man brukar säga att barnen bör vara lite äldre för. Men det innebär inte att det inte finns barn under tre som klarar det galant också.

Och det finns ju helt klart en poäng i att barnet inte behöver lika mycket barnomsorg varje dag om pappan är arbetslös under en period. Det är ju också till barnet fördel när det är så litet.

Försök komma överens, och inte bara slå bakut - låter ändat som nåt som kanske faktiskt kan bli riktigt bra för alla parter, inte minst barnet.