Kan en normalbegåvad människa ändå vara för dum för universitetsstudier?

Jag har en examen i kemi men omskolar mig nu till psykolog så jag kan berätta kort om mina erfarenheter från dessa diametralt motsatta utbildningar.

Kemistprogrammet krävde en hel del mer än bara råplugg- tror det var få som var direkt korkade eller ens "medelintelligenta" där. Psykologprogrammet känns som gymnasiet - pluggar man så klarar man sig bra (sen är PP fyllt av intelligenta personer pga att det krävs ruskigt höga betyg el högskoleprovsresultat för att komma in, men kraven är skrattretande låga).

Så det är omöjligt att generalisera om vad som krävs på IQ-fronten för att kunna fixa en universitetsexamen. Vad läser du?

tröttnade på forskarvärlden (hann med att doktorerar och köra lite postdok innan jag bytte inriktning). helt ok att doktorera men efter det gäller det att verkligen verkligen brinna för forskningen - stor tid går ut på att söka anslag och rädda sin existens. Jag brann inte tillräcklig längre. 

Har alltid velat bli psykolog men kom inte in. Nu på ålderns höst var högskoleprovet inget problem längre. Nästan lite fuskigt :)

haha, ja det är nog få som väljer psykologyrket för att tjäna pengar :)

Jag jobbade inom universitetet och sen 3 år statligt. Privat sektor fanns inte på kartan då jag har en rätt cynisk inställning till läkemedelsbranschen plus att det är en MKT svårt bransch om man nu vill hålla på med forskning. Och jobba administrativt fanns inte heller på kartan.

Jag gillar inte tanken på att förvärvsarbeta utan kan i princip bara tänka mig att antingen jobba med mitt verkliga drömjobb eller driva eget. Psykologköret öppnar båda dessa dörrar :)

Betygen var usla, 16.02. HP lite bättre - 1.85. Men då pluggade jag som en galning inför provet. Hade tappat rätt mkt på mattedelen men efter några månaders hårdkörning höjde jag mattedelen från 1.4 till 2.0. Så det GÅR defintivt att plugga till HP :) :)