Inlägg från: Anonym (o) |Visa alla inlägg
  • Anonym (o)

    Avgiftning, sämsta mamman!

    Anonym (Härda ut...) skrev 2014-08-04 09:04:54 följande:

    Sämsta mamman är du inte! Du tar ansvar för att bli av med tabletterna, så gör en BRA mamma. Låt barnens pappa ta barnen och gör det du behöver för att bli av med medicinen.


    Tack. Han dammsuger just nu inför kalaset.
    Anonym (ofdrykkja) skrev 2014-08-04 09:07:40 följande:

    Ja du är en bättre mamma om du "sjukskriver" dig idag. Försök inte vara normal och frisk för det är du inte. Det kommer bara bli konstigt.

    Mamma är sjuk den här veckan helt enkelt.

    Du måste ta det här på allvar. Vi pratar inte om att sluta röka här, vi pratar om avtändning från en tung opiat.


    Jag har just klivit upp efter att ha sovit några timmar.

    I ren desperation ringde jag vårdcentralen för att be om hjälp, jag fick ett "det blir jobbigt ett tag, lycka till". Hon var trevlig och så, jag vet inte vad jag förväntade mig.
  • Anonym (o)

    Jag blir tokig! Det "pirrar" i hela kroppen, jag har ingen aptit och känner ingen törst. Mår illa och jag får ingen ro. Mannen säger att jag är stirrig.

  • Anonym (o)
    Anonym (ofdrykkja) skrev 2014-08-04 16:52:49 följande:

    Försök skaffa dig flytande föda. Juice och soppa  är bra. Jag brukade äta enbart gräddsås när jag tände av, var det enda jag fick i mig.

    Vispgrädde är bra också. Allt som är lätt att äta som ger näring.

    Godis är bra också.


    Jag åt godis och kakor hela natten, det var det enda som hjälpte mot "pirret". Att äta har aldrig varit ett problem men nu är jag inte sugen på något.

    Tack för stödet! Det känns väldigt ensamt, som om det aldrig kommer att ta slut.
  • Anonym (o)
    Anonym (ofdrykkja) skrev 2014-08-04 17:15:03 följande:

    Ja det brukar känns så. Får du stöd hemma?


    Så gott det går. Jag vet inte ens vad jag vill ha för stöd. Vill bara att nån tar bort "pirret" så jag kan sitta/ligga och inte behöva röra mig hela tiden. Allt annat klarar jag men rastlösheten och pirrer knäcker mig. Jag är så trött i kroppen av ständig rörelse.

    Tre timmar kvar så har det gått 48 timmar sen jag tog min sista.
  • Anonym (o)
    Anonym (ofdrykkja) skrev 2014-08-04 17:25:54 följande:

    Försök att göra något som aktiverar dig samtidigt som du sitter still. T ex rita eller sortera något.

    Bra att du håller koll på tiden, kan vara peppande. Tänk nu också på att i natt kan det bli värst hittills. Förberedd något att göra i natt om det blir för illa. Ta fram filmer du kan titta på, handla godis, se till att ha is i frysen.


    Jag har påbörjat ett pussel (1000 bitar), har lite korsstygn jag kan fixa med och massa "gott" i skåpet och kylen.
  • Anonym (o)

    Nu vill jag bara kasta in handduken, bara skita i det här!

  • Anonym (o)
    Eleonor01 skrev 2014-08-04 19:20:34 följande:

    Kom igen nu! Så här långt in kan du inte ge upp. Då får du bara göra om det :/ du kan, du kan, du kan!!!!!!! Kom igen nu!!!' Heja heja heja!!


    Åh vad hemskt det är.

    Jag har levt på VLCD i tio veckor och det var inte i närheten av så svårt som det här.
  • Anonym (o)

    Nu kom det en våg av ro/lugn över kroppen. Törs knappt röra mig, rör bara på fingrarna och njuter av känslan.

  • Anonym (o)
    Eleonor01 skrev 2014-08-04 19:45:00 följande:

    Go go go go :) tittar in till dig emellanåt. Bara skriv om du vill ha stöd eller nåt :))


    Anonym (Härda ut...) skrev 2014-08-04 21:50:41 följande:

    Nu har jag sluppit sluta med den typen av preparat, trots att jag tagit mycket så har jag aldrig blivit beroende. Tack och lov. Däremot höll jag på att bli tokig när jag skulle sluta med mina antidepressiva. Jag var så yr att det var som att vara stupfull eller sitta i en karusell till och från hela tiden. När jag till slut tänkte ge upp så började yrselattackerna avta och till slut klarade jag det. Jag var tvungen att jobba hela tiden, vilket gjorde det hela nästan outhärdligt.

    Hoppas att du får en bättre natt i natt!


    Tack, vad snälla ni är! Jag bävar för att lägga mig men måste göra ett försök.
  • Anonym (o)

    Jag la mig strax efter tio men fick ge upp. Det kryper i kroppen och jag kan inte vara still.

Svar på tråden Avgiftning, sämsta mamman!