BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?

Jag gissar på överbelastning /ryggskott och att det "bara" är att vila, när min man överbelastade ryggen och hade skitont sa de på vc när han ringe "va vill du att vi ska göra?" typ, de föreslog kiropraktor /naprapat och olika smärtstillande. Tycker inte vc nånsin tar ryggont seriöst

Min brorsa har haft typ samma. Han körde tungt ena veckan och veckan efter så skulle han bara köra lätta marklyft och då tror han och kiropraktorn att han slarvade pyttelite med tekniken vilket ledde till att han fått en tuff inflammation i nån muskel i korsryggen.

Han va sjukskriven och orörlig i nästan 2 veckor innan han kom till läkaren första gången. Sen så fick han medicinering och sjukgymnastik.

Sånt är inte roligt!

Berätta om din rädsla för er BVC-sköterska så kan hon hålla lite extra koll på dig samt att du kommer att få svara på ett antal frågor efter några veckor som tydligt indikerar om du ligger i riskzonen för en depression. Förlossningsdepressioner är tyvärr vanliga men det finns en massa bra hjälp att få, både medicinsk och psykologisk och det fina med just förlossningsdepressioner är att man alltid blir bra förr eller senare

Han har tyvärr återfall hela tiden :/ så vet inte när han kommer bli helt bra. Men tror han käkade minst 3 dagar innan han kunder röra sig normalt iallafall..

Tänkte uppdatera er snabbt från mobilen. Roat mig att läsa ikapp under sista amningen. Vår grabb föddes ju i fredags...

Allt startade egentligen förra måndagen med att en rejäl del av slemproppen gick ihop med lite färskt blod. På tisdagen fick jag mer sammandragningar när jag låg still, men de gjorde inte ont.. onsdag började de komma regelbundet men ganska långt emellan... Och de riktigt jobbiga startade natten till torsdag då det inte gick att sova alla. Torsdagen kämpade vi på hemma, maken var otrolig! Varje gång en värk kom studsade jag ner på alla fyra av någon anledning:) han hade exakta order från mig vad som skulle göras, tryck, massage, andning osv. Trodde aldrig att jag kunde ge så exakta order! De höll sig runt 8 min emellan och på förlossningen tyckte de inte vi skulle in så jag kämpade mig igenom en natt till men beordrade maken i säng eftersom han skulle behöva vara alert nästkommande dag.

Stod inte ut mer hemma på fredagen så vi åkte in för att i alla fall få något att sova på. Men till min lättnad var jag öppen 3 vid undersökning och vi bestämde oss för att köra på efter att fått slumra 2 timmar för att samla kraft.

Sedan fick allt fort och jag skriver inte allt här ifall folk vill slippa detaljer... Men de tog hål runt kl 13, satte in dropp 13.30. 14.30 var jag öppen 4cm och började med lustgas. Sedan är allt rörigt men mellan 14.30 och 18 öppnas jag till 10cm och har fått Eda. Duschar och känner att jag måste trycka på direkt jag duschat klart.. Ett enormt tryck ner kommer men jag "får" inte krysta enligt BM eftersom huvudet inte sjunkit ner tillräckligt. Detta är jobbigaste perioden. Att ta dessa värkar men inte få trycka.. Äntligen(runt 19?) får jag klartecken och börjar krysta. 19.51 föddes han och vi stannade på BB två nätter. Kom hem igår, söndags, och det är så skönt att ha kommit hem!

Han sover nästan konstant nu och vi vänjer oss långsamt vid att vara 3! Jag läker bra men har haft en vidrig, vidrig huvudvärk i 3 dagar från all anspänning, den däckar mig!

Jag vet inte alls hur man gör, men om vi ska fortsätta här kanske vi kan göra om/skriva dit på bf listan när bebisarna kommit? Eller göra en ny lista, men jag antar det bara är ts som kan länka såsom i trådstarten vilket ju vore det bästa isf.

Jag stämmer in i gnället. Har också bara en sida kvar att sova på, och det blir så stekt och enformigt en hel natt. Nu ska jag till bm på morgonen. Alltid lika trevligt. Jag upplever att bäbisen har varit väldigt aktiv och stark de senaste dagarna. Nu vill han bryta sig in under revbenen. Molande mensvärk på morgonen. Tror ändå inte att det är något på gång på länge.

Är det förresten någon mer som fått boken "Att möta förlossningssmärtan", av Gudrun Abascal av sin bm? Jag fick den, men tycker bara att den är nedslående. Hela boken fokuserar ju på hur jävla mycket smärta som komma skall. Jag känner inte riktigt att det är den uppladdning jag behöver.