BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?
Ja det känns igen.
Nu är sambons semester slut på måndag då han inte fick beviljat de resterande veckorna vår son har sommarlov. Så första veckan jobbar han helt sjuka arbetstider, 5.45-21 och kommer alltså bara hem för att sova. Och jag blir ensam med båda ungarna, fyraåringen som har stort behov av att komma ut och aktiveras och bebisen som har en gnällig period. Mamma och pappa ska dock låna stora några dagar.
Så jag bokade in mig på en grillkväll med några gamla vänner UTAN barn imorgon för att få en liten paus inför detta. Sambon sa ju iofs inte nej, men han gjorde ju inget för att dölja att han var ganska missnöjd med det upplägget och att det skulle bli skitjobbigt att vara själv med ungarna dessa timmar.
Alltid gnäller han om att bebisen bara vill ha tutte, fast jag kan inte påstå att det är nått jag har märkt, däremot har jag märkt att han alltid väntar den där minuten för länge med att ta upp henne, den där hon hinner gå från smågnällig till jätteledsen, och sen är hon förstås svår att trösta.
Ska åka och försöka ha kul ändå, men det hade ju känts roligare och lättare om han hade haft en annan attityd till det...
Jag tycker det går rätt bra på dagarna med Selina och är egentligen inte less på tiden med henne.. men det hade varit skönt med en timme för mig själv just nu, det kan jag inte ljuga om. Han har så lätt att dra iväg på gymmet, fara och handla, gå ut på gården och pyssla osv och jag stressar ihjäl mig bara för en dusch. Skulle vilja färga håret i lugn och ro men det vet jag ju att det inte kommer gå. Skulle vilja ut och måla en stund på huset men det kan jag glömma. Bullbaket i förrgår gick rätt bra men när sista plåten skulle gräddas blev sambon less, då hade han haft henne en timme kanske.
Det är egentligen inte han som gör fel, det är egentligen JAG som är för mesig och får dåligt samvete när han ska ta hand om henne medan jag gör något för mig själv.