Haha, hur gärna man vill veta så verkar det vara omöjligt att hitta sannolikheten :) läste dock att 22 mars är den vanligaste födelsedagen på hela året och att det i mitten till slutet av mars föds flest barn på året... Man är inte ensam om att ligga på midsommar med andra ord ;)
Jodå, du hade rätt! I går em/kväll kom slemproppen. Kan dock inte tro att hela kommit ännu. Fick mer molvärk under kvällen och har nu vaknat pga vad jag tror är förvärkar var 20e min. Ligger i badet och hoppas att det lugnar sig så jag får sova några timmar inatt. Svårt att slappna av när det gör ont lagom till man lyckas slumra om...
Fy tusan vad sur och ledsen jag är nu! Nästan direkt när slemproppen lossnat igår började förvärkarna komma smygande. Kom sedan under mer än tre timmar och gjorde skapligt ont, var uppe och rörde mig och kände dem ändå. Provade ändra ställning i soffan för att se om de gick över men de höll igång.
Vid 22 kom de med 5minuters mellanrum och kändes så onda så jag kände att det MÅSTE vara dags nu, MÅSTE! Men jag tänkte att det var lika bra att försöka få liiite sömn iaf.
Vaknar av sambons alarm 4.30 och ingenting har hänt! Allt det onda är som bortblåst, måste ha försvunnit i samma sekund som jag somnade:(
Nu vill jag inte mer! Om det inte ska vara på riktigt kan det väl ge fan i att luras, det är inte kul längre! Snart snittar jag ut ungen själv!
Ja, jag hoppas det. Det eller att det lugnar sig en stund så jag får sova en stund. Har inte sovit mer en 1,5 timme i natt...
Jag är sur. I morse vände jag (efter mkt om och men) mig på v sida i sängen, mot makens håll. Var tät i näsan så jag blåste ut lite - och fick näsblod. Då snäser maken till och rycker demonstrativt täcket över huvudet för att visa att mitt snorljud stört hans sömn.
Att han snarkar varje natt, att jag har konstant störd sömn, att jag är förkyld, i v39, och blöööööder i näsan, nä, han har ingen impulskontroll, utan tycker att han kan markera att det där ljudet var störande för honom och hans sömn. Jag blev arg och tvingade ur honom en ursäkt, men är sur ändå. En småsak, ja, men jag är sur för det.
Det har kommit en bit till av slemproppen under morgonen men annars är det lugnt! På de flesta internetsidorna står det att om slemproppen far är det oftast dags inom en vecka men jag vet ju att det lika gärna kan dröja längre också:(
Försöker hålla mig sysselsatt idag för att inte deppa ihop.. städa, tvätta och gå en promenad tänkte jag! Nog för att humöret varit nere sen i söndags men efter igårkväll blev jag riktigt, riktigt deppig! Jag vet ju att jag ännu inte ens är på bf och att om 3v borde vi ha våran bebis här. Tre veckor är ju ingenting! Men ändå en evighet.
Snö81 verkar ju dissa oss och föda snart så vi får väl hålla ihop du och jag;)
Jag tycker mina barn varit så lätta att ha hemma tidigare men den här veckan har de varit.. gulliga! Trots är bara förnamnet! Men än tjatar dom inte och vill till dagis/skola så jag försöker att inte ha alltför dåligt samvete över att jag har dem hemma.
Inne på koll på förlossningen - 1 cm kvar av tappen och öppen för två fingrar. Fick en MYCKET oskön hinnsvepning så nu är det bara hoppas på ordentliga värkar!!
Nu har lille Tage kommit till världen, 13.09 idag. 2940 g tung och precis perfekt :)
Åh vad jag också vill ha ut min bebis! Nu ligger jag här med ont i ryggen, halsbränna och jävligt ont i magen. Inte föda barn ont tyvärr, utan snart brister all hud på magen ont. Samtidigt som den lilla ligger och bökar med kissblåsan.
Jag blir så sur nu. Jag har haft dottern hemma från dagis så vi ska lyckas bli frisk för en gångs skull. Så började mannens förkylning om IGEN, snorig, hostig och irritation i halsen. Och nu i natt krånglar dottern med sömnen för hon är så tät i näsan. Hur är det möjligt? Vi har inte träffat en kotte nästan på en vecka men ändå blir de sjuka.