BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?

Jag skulle tro att det var ett sånt hon pratade om. Ja min BM sa att det funkade bara när man stod och gick i övrigt var det väldigt obekvämt så om man satt mycket så fanns det en mjuk variant men den var betydligt dyrare och det tyckte hon inte riktigt det var värt.

Får se om någon av mina kompisar använt ett sådant och låna för att testa. Verkar annars som ett onödigt köp om det skulle visa sig att det inte funkade för mig. Finns mycket roligare saker att köpa in när det gäller graviditeten och kommande barnet. :)

Förstår det, har 45 dagar kvar. Skönt att du fått vila så du fått lite energi.

Chattade med en kompis som ska köpa valp nu och så kom vi in på min graviditet och jag sa att det var 6 veckor kvar nu. Jättesnart fick jag som kommentar.. Ja, jo, egentligen men för mig som bär på extravikten känns det som en evighet. Men visst, de ska få sin valp om 5 veckor och om det känns som snart för dem så är en vecka till inte så mycket. Men skillnaden är att de vet när de kan hämta valpen och har ett datum. Jag har ett beräknat datum och kan inte räkna med något alls, det kan lika gärna bli om 59 dagar...

Rätt på första gissningen. Inga barn själv så hon kan ha svårt att veta. Jag hade säkert kunnat göra något liknande tidigare eller kanske inte. Inte efter att ha sett hur min syster mådde i slutet av sina graviditeter. Men alla har inte möjlighet att träffa någon gravid så ofta och nära att man kan se hur mycket det tär i slutet (förutom för vissa som verkar uppskatta varje sekund även i slutet)

Jag tyckte om att vara gravid fram till kanske v 26. Sen blev det mindre och mindre som jag kunde göra själv men ändå okej. Nu i v 34 vill jag bara att det tar slut snart. Jag blir fortfarande lycklig över att känna barnets rörelser inom mig men sammandragningarna och foglossning (som jag börjar känna av mer nu) och oförmågan att inte kunna ta sig dit jag vill i det tempo jag vill och knyta skorna utan att det blir dagens största projekt tar större och större del av min upplevelse just nu.

Men antagligen kommer jag ha glömt bort allt det jag klagar på idag när det är dags för syskon till den lilla i magen  Och förhoppningsvis med lite vila i helgen så blir det positiva större än det negativa.

Jag antar att du menar orolig men jag kom fram till att otrolig stämmer ändå bra överens med verkligheten och gjorde mig lite gladare. Man är otrolig som klarar av att bära fram ett liv sådär

Jag kan inte ha vanliga kläder heller. Eller vissa extra långa linnen och tröjor använder jag fortfarande samt stretchiga klänningar men byxor är kört. Men min mage sitter ganska lågt som din tror jag och då funkar inte ens låga byxor

Mammaleggings är en bra uppfinning. Vet inte vad jag gjort om jag inte haft dem. Gått till jobbet i mina mammapyjamasbyxor från hm kanske Köpte dem en storlek för stora för de kändes lite tajta i rätt storlek (köpte dem kring jul). De kommer jag troligen aldrig växa ur som med gravidjeansen.

Ny vecka (34+0) och jag sällar mig till er andra med en magbild. Vikten ligger på plus 14 sen inskrivning och jag kan konstatera små bristningar ovanför naveln och på brösten. Av nån anledning så bryr jag mig inte ett dugg.

Igår var det första gången med föräldrautbildning. Vi såg en film om förlossning och jag grät när barnet väl kommit fram till föräldrarna. Utöver det reagerade jag på att paren man följde använde enbart lustgas (man kanske kan ha lite fler olika sätt när det ändå är en informationsfilm) och att de var snabba på att knipsa navelsträngen. Men i övrigt tyckte jag den var okej. Ingen ny information på utbildningen men jag tror nästa gång blir bättre för då ska vi prata om allt efter förlossningen som jag känner jag är mindre påläst om.

Jag tycker jag har varit ganska förskonad mot sammandragningar men igår kväll satte de igång ganska regelbundet och utan smärta. Tror de fortsatte under natten med tanke på att jag drömde att jag hade sammandragningar och födde barn (fast utan smärta så det var ju inte verkligt alls). Vet inte riktigt hur drömmen skulle sluta för jag vaknade efter att jag slagit min man med en stekpanna (ingen aning om varför) och att jag behövde gå på toaletten och därefter var det ett ordentligt rännande med toalett/dricka vatten pga törst/samarin pga halsbränna/ytterligare toalettbesök. Mannen flyttade in i gästrummet för att kunna sova och i morse undrade han varför jag valt just en stekpanna i drömmen och varför jag tagit med det till förlossningen (jag bad om ursäkt när jag vaknade från drömmen). Så nu sa han att han skulle kolla packningen inför förlossningen så ingen stekpanna följer med
Iaf, sammandragningarna fortsatte i morse men jag tänker att det är livmodern som satt igång med träning nu inför förlossningen. Än så länge är det ju ingen smärta inblandad så det borde vara tämligen lugnt.

Din också :)

Nej man gör ju inte det. Det kan alltid dyka upp något som man inte tänkt på. :)